Trött, trött, men glad-glad!

Hemma igen efter två dar och tre kvällar på Kinnekulle / Hällekis. En fantastiska bana som jag trivs som fisken i vattnet på och ett vandrarhem som är idyllen i kvadrat. Kan det bli bättre?

Onsdag eftermiddag - lasting och nedfärd
Har redan hämtat Isas lånade tre-hojars-släp på tisdagskvällen, så jag har hela dagen på mig att förbereda. "Ska bara" köpa knägummi till tanken och bromsbelägg på Ducati Stockholm, packa och lasta in i bilen innan Dick dyker upp vid två. Plättlätt! Får likförbaskat köpa färdig lunch när jag ändå är i affären, öppna väskorna och slänga ner halva garderoben och är oändligt tacksam at Dick är rejält sen... Vi lastar på snabbt och enkelt, åker in till Söder för att hämta Isa och hennes nya pärla - en 916 helt i original med blanka fina kåpor.Vackert släp! Vi fick många beundrande blickar på vägen...

Isa och jag drar söderut med tre hyprar på släpet med Dick och hans lilla Z4 som följebil. Servicebil - inte illa! Kommer ner till det superidylliska Hällekis vandrarhem och möter en uppsluppen klunga Ducatister runt grillen. La famiglia! Lite vin och struntsnack, sen väljer vi att natta oss och ladda inför morgondagen.

Torsdag - första dagen
Moln på morgonen, men inget regn. En hel karavan med bilar (med vackra släp) rullar ner över Kinnekulle till banan, man behöver inte hitta själva för att kunna ta sig dit inte. Trångt i depån och vi känner oss lite smarta att vi åkte tidigt och tog plats. Med tanke på de gråa molningen känns det bra att stå vid taket... Det börjar dugga lätt, men inte så farligt. Lovar att köra föråkare i vit och grön grupp så de ska få det lugnt och fint på mastervarven. Rullar runt med vit grupp och inser att det regnar mer än bara lätt. Det regnar ordentligt! Kommer in i depån och släpper ut gruppen, stannar själv för att slita på mig även regnbyxorna. Kunde ju ha varit fiffigt att göra det redan från början, men med tanke på att jag höll på att glömma jackan ska jag väl vara glad att den iallafall kom på. Går ut igen med grön grupp och känner hur det rinner i stövlarna, handskarna är genomblöta och varven kan verkligen inte sättas på nöjeskontot. Kändes sådär att börja en lång dag på banan med plaskvåta fötter... Men Carita behövde varmare kläder, så vi tog en tur tillbaka till Hällekis och hämtade torra varma kläder. Eftersom sanna Ducatister inte kör i regn så missade jag inga pass utan bara en del struntprat i depån. Och mek såklart. Isa hade fått upp sina krasckåpor med Prylis och försökte få på dem. Det krävdes tyligen lite sågande samt mycket buntband och silvertejp, men med mycket envishet och en god portion hjälp fick hon på dem!

Turligt nog hade regnet den goda smaken att upphöra mitt på dan, banan torkade upp och det var dags att ge sig ut och gasa lite. Roligt, roligt, men vad långsamt alla kör!?! Själv hade jag ju fuskat med två dar på Kullen veckan innan och fått upp farten. Bytte till röd grupp och konstaterade att jag visst hängde med rätt bra. Mycket roligare, nu var det bara fullt ös som gällde. Gasa, gasa! Men fortfarande envist i skalbaggeposition, fastklamrad över tanken. Det blir det inget knäskrap av...

Fullt ös blev det även på grillen lite senare. Hauge hade sin lilla portabla gasolgrill med sig, så vi skulle köra lite allmängrill på kvällen tänkte vi. Gick och tog upp anmälningar och det blev fler och fler. Vid 25 började jag inse att det skulle få hållas enkelt. Vid 38 åkte vi till affären, när vi kom fram var vi uppe i 50... Väl inne kollade vi ICA Götenes utbud på nötkött och kunde snabbt konstatera att det var sådär. Åtminstone om man ska handla till 50 personer. Frågade i delikatessdisken om de hade någon entrcôte i bit bakom och det hade de som tur var. Vi tog alla 11 kilo som fanns och tömde en kyldisk creme fraiche samt gjorde ett stort hål i disken med potatissallad. Sen var det bara 10 baguetter, sallad, grillolja samt något att blanda såsen i som behövdes. Tur att bilen är stor! Lasta ur den lilla grillen, sätta folk i skära-jobb, duscha och sen middagsdags. Kände mig som en riktig bamba-tant när jag stod och langade upp sås, men att döma av kommentarerna så var det uppskattat iallafall.Kockarna i samspråk och den eminente kökshjälpen Per vid skärbrädan. Han och jag sa samma sak: "Bättre på att laga mat än att köra hoj"

Kan man ha det mycket bättre än att grilla i solen med ett glas matlagningsvin, massa Ducatister, en ny bandag väntar på en? Tja, det skulle vara sovmorgon då... Det blev lite småsent och enligt uppgift från rumskamraterna somande jag så fort jag la huvudet på kudden.