God Jul!

Jul, jul, åh så skönt! La av jobbet redan veckan innan, sånär som på ett litet möte på måndagen. Allt såg med andra ord ut som julefrid i god tid. Mjo, så småningom skulle det bli så. Men först så en dos julklappspanik när Peo klämmer ur sig att han har sex stycken julklappar till mig. Hjälp, jag som var nöjd för jag hade kommit på en! Ut och shoppa, så löste det sig hyfsat iallfall.

Så var det julgodiset som vanligt. Mindre tillverkning i år, bara närmare 300 bitar. Så här ser de ut under själva proecssen:

Och så här såg det färdiga resultatet ut:

Årets iakttagelse - det är inte gott om lämpliga snygga kartonger ute i affärerna. Och det är inte smart att leta efter det dagen innan man ska åka hemifrån för att fira jul. Julstressen smyger sig på...

Tillslut åkte vi söderut i en fullastad bil. Vi och alla andra Stockholmare. Kö från Hallunda och söderut, släppte innan Södertälje, allt som vanligt. Ett par kilometer innan vår avfart på motorvägen vid Järna tar det tvärstopp. Sedan är det krypköring omväxlat med stillastående som gäller. Ser man på, en lastbil har vikt sig tvärs över E4, ingen kommer förbi. Men bussigt av honom att göra det precis i höjd med avfarten så alla kan åka av och sedan på igen, då med viss fartskillnad. Så med en medelhastighet på 2km/h kom vi fram till avfarten och kunde fortsätta fram.

Efter det kunde julefriden äntligen infinna sig. Så otroligt vackert med all snö och sol på själva julafton:

Packa pappas kappsäck

Eller - packa nästan 1800 julklappsutskick till alla medlemmar! Förra året slog vi läger en helg i Björnlunda, men det hade vi inte tid med i år. Så casa Balsvik ställde upp. Praktiskt det där med stor åldersskillnad på barnen, de stora passade glatt den lilla när alternativet var att packa kuvert.

Med oanad effektivitet satte vi igång, nästan så vi undrade om Bumse-klubben hade kommit på besök. Peos gamla gener måste ha smittat! Fikapaus efter att alla etiketter var klistrade, fika är vi bra på. Så i med alla julklappar och klistra igen kuverten. Plättlätt, vi förjänade en fika igen., Denna gång med glögg som snälla Jenny hade med sig.

Julklappspackning - de andra bilderna visar ju vad vi packade...

Så inom kort, så kort som svensk postgång lyckas med, kommer julklappen landa hos ducatisterna. Hoppas den blir uppskattad!

Lantlig motion kontra stadsmässig...

Kollade av garagebygget lite. Återigen kunde vi konstatera att vi kommer få ett stabilt garage. Väggarna var lika väl tilltagna som golvet, det bådar gott. Bara de blir klara nån gång också, så vi kan komma in och börja inreda till pärlorna.

Efter inspektionen hittade vi den äldre generationen i full fart med att gräva trädgårdslandet. Lite i smyg sådär, så vi inte skulle komma på idén att vi borde göra det. Men precis så tänkte vi. Så jag gick igång med grepen medan Peo började bära upp grenarna från det nedsågade bigarråträdet. Det var ganska jobbigt att gräva trädgårdsland och det gick uppenbart fortare för mor min. Hmpf!

Stort nygrävt trädgårdsland...

Efter lite tekniktips fick jag bättre flyt och gjorde klart större delen av landet innan jag blev tvångsavlöst och i smyg pustade ut. Frågan var ju bara om vi nu kunde slippa träningen som var inplanerad vid hemkomst. "Nänä" sa jag kaxigt och tyckte att det var läge för lite konditionsträning.

Så väl hemma gjorde vi som stadsbor i största allmänhet, gick till gymet och avverkade drygt 5 km på löpbandet. Men någon fortsättning med vikter kändes inte nödvändig...

Stripp?!

I veckan ska Don Vito på lite transplantation hos Dr Trim, nya fina ställbara kamdrev ska monteras. För att det ska gå lätt ska han självklart förberedas. Kåpor och annat löst skräp var redan bortplockat, så nu rök resten för lätt åtkomst. Listan som jag fick såg ut som följer:

-Ta av alla kåpor och kuts

-Ta av tank

-Ta av luftburk

-Ta av trottelhusen

-Ta av insugen

-Ta ur tändstiften

-Ta av remkåporna

Plättlätt, ta av har ajg en viss talang på... Min trasselhärva med batteri och hemmagjord hållare är ju lite knepig, så ett och annat foto under tiden blev det. Ett samtal till meksupporten i Kollanda verifierade att trottelhusen var det jag trodde, och att insugen var det bakom. Kan ju vara bra att veta om man nu ska ta bort dem.

Naken hoj från sidan, utan batteri och remkåpor

Inga trottelhus, inga insug. Tomt värre!

Tillslut var allt borta och alla delar något sånär rengjorda och uppmärkta. Nu står han alldeles naken och väntar på att få komma till operationsbordet.

Som belöning för den goda insatsen i garaget fick vi lite rester till lunch. Risotto med parmaskinka och sallad. Sämre kan man ha det :-)

Mer garage!

Kollade av bygget i helgen och visst har det hänt grejor. Hela framsidan var belamrad med material, så även inne på logkistan. Och golvet börjar komma på plats.

Golvunderbyggnad!

Nog för att vi pratade om att golvet skulle vara stabilt, men nu känns det som vi kan köra in bilen där också om det skulle behövas. Vilket kanske låter helt normalt för ett garage...

Nu är det bara att hålla tummarna för att de fortsätter jobba också, och inte bara lägger dit material och verktyg. Radio och beslysning fanns tillhands, och det passade Peo på att utnyttja. Han snickrade glatt ihop en sågbock så att den nyinköpta motorsågen kunde göra sitt jobb dan efter. Varför träningskort när man kan såga och hugga ved?