Släpvagnsvarianten

Alla vet vi ju att husvagnsfolket tillbringar sin tid i matchande träningsoveraller, gärna i tveksamma färgställningar och kvalitet. Nu tillhör inte vi husvagnsfolket - ännu - så vi skulle självklart inte komma på idén att köpa matchande träningsoveraller.


Nejnej, vi tillhör ju släpvagnsfolket och har vår egen variant på detta tema:

Ja - det är okej att garva...

Snart vår och dags för service

Jaha, så var det dags att lasta hojarna och åka till Arboga för service. När kalendern visar 27 mars tror man ju lätt att det ska vara vår och bra väglag. Så dumt. När det kan vara snörstorm och trafikkaos.

Hämtade Bellona norr om stan, så här såg det ut när vi tog ut henne ur garaget:

Åkte ut till Björnlunda och lyckades med nöd och näppe forcera backarna upp till huset i den decimeterdjupa snön. Decimeter! Vilken pärs, vi var verkligen värda ett, två, tre glas vin på Pensionat Mamma. Kvällens meny var små snittar med renstek och pepparrot eftersom middagen redan var intagen på ett välkänt gul-rött ställe på vägen. Lite Lets Dancefinal hann vi med innan resan tog ut sin rätt och sängen lockade mest.

För att fortsätta pensionärstemat så gick vi upp i ottan och packade ihop alla lösa delar som skulle med till Arboga. Konstaterade att ljuddämparna inte var här heller, vilket de borde eftersom de aldrig kom till garaget med polermaskinen. Fram med originaldämparna och sedan starta funderingarna på var jag kan ha slarvat bort termisarna...

Lasta på i snön, det var halt att ta sig upp från garaget:

Avlastning i Arboga, en "nästan" komplett hoj. Ser inte mycket ut för världen, och tur var väl det. Då slapp vi hitta små minimoto i skåpet efter att ha ställt in två nakna kalaspinglor till hojar bredvid varandra alldeles obevakat...

Nu är de i Jannes händer och den enda undringen är hur dyrt det blir att lösa ut dem! Och termisarna hittade vi på vinden i min lägenhet - ser man på.

Kåplagning

Jag har en del kåpor i lager, och likförbannat står jag här och slipar...
Hur kan det bli så?


Summa summarum finns idag:

- 1 helt set i lackad kolfiber som ska bli finkåpor när Dob Vito pensioneras
- 1 original högersida, väldigt skrapad och inte användbar
- 1 original vänstersida, hel
- 2 original sidokåpor, skrapade, lackade och lite spräckta under
- 1 original toppkåpa, hel
- 1 original toppkåpa, lagad, lackad och skrapad igen...
- 1 original toppkåpa som bara är litye knäckt vid backspegelfästet
- 1 superbikekuts med små skrapmärken
- 1 superbikekuts med stora skrapmärken
- 1 lätt kraschkuts som passar på bipostobakdel

Tanken till i år var att laga sidokåporna, då det bara är fästet till d-suzarna som har spruckit. Det vore ju lite kul att slippa sätta ihop dem med buntband, det är så knöligt att ta isär av dem då. Och så vill inte min fåfänga hoj ha det. Den mest skrapade kutsen skulle också få ny lack och funka som banåkningskuts, jag är ju så svag för sps-kutsen. En trasig toppkåpa skulle lagas, lackas och få vitt nummer fält.

Ja, hur svårt kan det vara då? Lika svårt som allt annat. Kutsen är inte fixad, den spruckna sidokåpan inte lagad, men jag har börjat med toppkåporna! En är plastad bakpå, den andra spacklad över skrapmärket.
Spacklad kåpa!


Nu ska bara det andra fixas, eller så blir det buntband och skrapad kuts till premiären...

Flyttlådornas inferno

Jaha, så står man här igen.

Med ouppackade flyttlådor som ska tas omhand vid tillfälle. Synd att tillfälle inte verkar infinna sig. Det är ju så mycket annat man ska hinna med. Laga kåpor t.ex. Lista allt som ska åtgärdas när hojen ändå är inne på service... Träna... Jobba... Men nu ärvi iallfall nere på en sisådär 6 lådor inne i lägenheten, det tar sig.

Det tar tid att flytta

Bara att göra en pudel och be om förlåtelse för de långe mellanrummen mellan inläggen. Till mitt försvar kan bara sägas att det tar tid att byta jobb och flytta samtidigt. Idag försökte jag få igång mobilbloggen med nya telefonen, men det funkade såklart inte. Makterna är emot mig!

I helgen var det dags att ta det lilla smidiga ärvda ekskåpet från källaren och flytta det till en mer passande miljö på landet. Åhhh - hej! Ett antal flyttkartonger från min lägenhet åkte också in i släpet, samt en sisådär 6 sopsäckar till tippen. Har jag verkligen sparat alla dessa konstiga saker???

Väl framme i Björnlunda så var Mao mycket nyfiken på både skåp och släp.

Skåpet blev perfekt i köket och det blev lite mer plats i källaren för mig och alla långklänningar.

Men inte nog med flytt, lite snabbmek med hoje hanns också med. Peo plockade isär bakdrevet och jag gjorde rent hubben. När alla lager skit var borta såg man tydligt att den var lagom nedsvarvad, lagom kul. Och inte tusan såg det här drevet ut som det i manualen, inte heller som det jag hade innan. Minns tydligt hur jag slet med låsringen som här inte fanns... Intressant! Nåja, den ska ju ändå in på service så får de väl kolla att det ser ut som det ska.

Lite lättare hade det blivit om jag hade kommit ihåg att flytta med kassen med småprylar som jag köpte på Ducati Stockholm till bilen vi åkte med. Istället för att den låg kvar i min bil i stan. Gör om gör rätt.

Nästa helg i garaget

Ingen mek förra helgen, men väl två dagar i skolbänken. Ett försök att få mig något mer bevandrad inom pedaogik och coaching, hoppas det lyckades. Superkul och lärorikt, men ändå så skönt att denna vecka få en helg utan uppbokade tider och dessutom med sovmorgon. Inte dumt för en latmask som jag.

Så i fredags lyckades jag få Solna limousinservice att hämta mig efter fredagsvinet på jobbet och så styrde vi mot Björnlunda och en helg med pyssel. Vårstressen har gjort sig påmind, även om rävarna tycker det är fånigt att hispa sig över det lilla. Jojo - men nu har jag ju hojen 7 mil bort så det där att gå ut till garaget en vardagskväll är inte riktigt att tänka på.

Började lite lätt att sätta tillbaka avgassystemet. Det främre röret och det bakre röret ska ju lite käckt sluta på samma ställe för att sättas fast i samma dubbel-rör. Hm - komma ut på samma ställe? Hur jag än vred och vände så spretade de åt lite olika håll. Dags för ny approach. Sätt bara dit dem löst, sätt fast dem i dubelröret och lirka. Lite bättre. Men inte sitter de ihop som de ska... Men inget en gummiklubba och lite envishet inte kunde fixa!

Startmotorn åter på plats, generatorkåpan på - det går lite framåt. Men det kändes fortfarande lätt kaosartat, så jag slog två flugot i en smäll. Lockade ner mekassistenten samtidigt som jag räddade honom från att köra mer hö, såga ner greanr och hugga ved. Sån't som man gör på landet om man inte rymmer ner i garaget...

Mekassistenten bytte det trasiga bromsgreppet, jag bytte kopplingsslang och slangen till bakbromsen, satte dit bakbromsen, insåg att jag hade glömt köpa själva pinnen som var på tok för rostig för att sättas dit igen, tog en paus. Vi slog våra kloka (?) huvuden ihop för att försöka se var de borttagna kablarna runt batteriet kanske möjligtvis ska sitta. Inte tusan lyckades det, får fråga nån av husmekanikerna som båda var bortresta just denna helg. Hur kom jag på idén att sätta tillbaka saker när den ena är i Åre och den andra på väg till Cartagena??? Det hade kunnat underlättas av att jag hade datorn med fotona på kabelhärvan i originalskick med mig, men den hade visst blivit kvar i stan. Är jag förvånad?

Summa summarum så känns det iallfall bättre efter helgen. Kanske helt enkelt för att kontrollfreaket fick sitt. Ett par goda middagar (lammfilé och gös med parmesancrème) hann vi också med, mammas hotell har sina fördelar!