GATT, eller delar av iallafall...

September fortsätter att imponera med vädret, och jag som har ställt undan Don Vito i vintergaraget! Så vad gör man? Jo, man åker till Ducati Stockholm och sällskapar emd övriga ducatister, lyssnar till mullret när alla kommer åkande och är lätt grön av avundsjuka. Nåja, frissan var ju inbokad så dagsysselsättningen var ju klar. Vinkade hejdå åt det 40-tal ducatister som var där och begav mig mot lite ompyssling.

Middagen var som ett par år tidigare på restaurangen med det passande namnet, Grappa. Maten var god, serveringen lagom italiensk. Inte hjälpte vi till genom att inte ha en aning om vad vi hade förbeställt heller. Kvällens vinnare var allas vår Amiral, som var helt övertygad om att han hade beställt något helt annat än vad han hade. Både till sig själv och till Eva-Lena... En lätt gissning är att hon kommer kontrollera alla framtida beställningar!

Efter lite hjälp från mobiler som kunde visa forumet och listan gick det lite lättare och maten som kom in var supergod. Men herrejösses, servitirisen rekommenderade ett franskt vin! Det rättade vi såklart till och andra flaskan vi tog in såg ut så här:

Bäst att fota så jag kommer ihåg vad det var för vin...

Sisådär efter midnatt rullade vi ut och haffade en traxi mot Solna. Mätta, runda under fötterna och trötta. Som vanligt en härlig tillställning med Ducceklubben!

Lantliga leksaker

Nu var vi ju inte i fjällen, men hälsosamt och stärkande var det på Ombergs turithotell. Vi var nere vid frukost med de andra pensionärerna redan före nio, så vi kom iväg hemåt redan på förmiddagen. Via ett pit stop på Biltema (vi skulle ha en tratt, det blev smått och gott för 1200 spänn!!) kom vi till den lantliga oasen Björnlunda. Som vanligt satt mamma oss i jobb, så nu är potatisen upptagen för året. Svettigt i septembersolen, men ack så mysigt. Varm sol betyder ju grill, och eftersom vi är som vi är så shoppade vi en ny sådan under sommaren:
Jo, den är faktiskt så bra som man kan förvänta sig...

Don Tony hade skickat med oss godsaker så skulle dessa grillas:

Fänkålskorvarna, himmelskt gott!

Utlåtandet från mamsen var en njutningsfylld tystnad, vilket är lika osannolikt som att jag skulle tystna... Mer än godkänt både åt grill, grillmeister och korvarna!

Bilder från Knutstorp

När det gäller bilder på körningen så ska man kolla på Martans sida, snyggast bilder som vanligt:
http://www.martan.se/knutstorp090918/

Det enda jag kan säga är att jag absolut måste börja köra med det mörka visiret...

Övrigt från dagarna i depån:
Tältbyn, det blev så varmt att vi satt i skuggan och hade hojarna i solen...

Jag tycker fortfarande att Don Vito är otroligt vacker, han ska få lite puts i vinter också.

Vissa kör hoj, andra syr. Zeke lagar däcksvärmare, tur att killarna är händiga.

Hemma från Knutstorp

Knutstorp två dagar i mitten av september, under den blötaste säsongen på länge. Hur bra kändes det på en skala? Förra året vid samma tid på Gelleråsen var hojarna vita av frost på morgonen (ja okej, Gelleråsen är liiiite kyligare då), så jag var förberedd på det värsta. Allt kom på skam. Vi tar det i ordning:

Mötte upp Peo på en strategiskt belägen mack strax söder om stan, kom direkt från jobbet i lilla klänningen och hoppade i jeansen och körde iväg. Jo, jag fick börja köra för sällskapet skulle visst jobba några timmar till. Telefon, dator och mobilt bredband - sen kunde han jobba på medan vi stadigt rullade söderut. Framme redan före 22, och med bara 3 stopp. Då räknar jag inte det på avfarten mot Braehus, där vi tjuvstannade för att bara byta förare... I depån rådde vanlig La famiglia-stämning och vi lastade av hojarna och satte upp tältet, allt klart för att sova så länge som möjligt på morgonen.

Ingen frost på marken på morgonen, men ynka 6 plusgrader. Kallt, kallt, kallt, mössa och vantar på. Första passet, Don Vito strejkar som vanligt när det är kallt. Skit också! Nåja, Peo skulle börja i vit grupp, så jag lånar Bellona fortare än kvickt. Varma vindtäta västen satt fint och det gick inte fort ens efter mastervarven. Andrra passet rullade det på bättre och västen var helt onödig, faktiskt ganska varm. Till lunch började det bli väl varmt och på eftermiddagen borde jag definitivt bytt till kort underställ... I september! Mmmmmm! Kul som sjutton att köra, men attans vad banan tar på krafterna. Inte en enda målflagg såg jag under dagen, gick in i depån i förväg för att inte sluta i spenaten. Skyller på en liten förkylningskänning, för inte har väl den obefintliga träningen med saken att göra?

Passade på att prova Torbjörns fina Monster när orken tröt, jösses vad kul det var! Nu har jag också skrapat knä på ett monster, även om det knappast kan sägas vara ett vanligt monster... Hej och hå vad den hojen går fint, en fröjd att köra. Provade även Jerry på eftermiddagen och det var både välbekant och annorlunda. Som vanligt kom jag fram till att Don Vito är bäst för mig :-)

Som vanligt åkte jag och Mr Grill till Svalöv för att shoppa middag, denna gången lite mindre och lite lyxigare. Inte blev det sämre av att Don Tony hade avlämnat lite delikatesser som vi avnjöt. När allt var uppätet (eller snarare, när vi inte fick i oss mer) och vi hade snackat ett tag började kylan göra sig påmind igen. Jajaq, det är ändå dags att sova. Eller, hur var det nu? Klockan är ju hela - kvart över åtta!!! Alla gäspande människor såg lika förvånade ut och vi höll ut en liten stund till innan det blev anständig tid för sängen. Allt efter nio är anständig tid för övrigt...

Dagen efter började ännu kallare och blev ännu varmare. Orken var lite bättre och jag såg faktiskt målflaggen ibland... Men sista passet fick anstå, annars hade risken varit lite väl stor att något hade hänt.

Lastade in kvickt, så kvickt det nu går när man vill snacka med alla, och kom iväg precis när sista passet var klart. Full rulle i släpvagnsfart norrut, och precis fem i åtta rullade vi in på Ombergs Turisthotell (www.ombergsturisthotell.com) för middag och sömn. En snabbdusch innan den ljuvligt goda middagen och i anständig tid igen somnade vi totalt utslagna.

Vilka dagar, vilken säsongsavslutning! Bilder kommer...

Shoppinghojar?

Ibland kan man inte skjuta på saker längre. Nu var det verkligen dags att fixa min läckande koppling så det skulle bli lite lättare att växla innan Knutstorp. Efter ovanligt lite problem lossade centrum-muttern och jagh kunde plocka loss hela kopplingscentrum. Hittade efter lite huvudkli packningen som troligtvis är orsak till det ymniga flödet av olja och pillade bort den. Jomenvisst, precis en sådan hade jag ju fått med mig från butiken! Så efter lite mer pill, lite svära och lite banka så satt den på plats.

Återmonterade centrum och kostnaterade som vanligt att man nu måste fästa mothållet på andra sidan fotpinnen. Äh! sa Peo, det är ju bara 180 Nm, jag håller emot. Jojo, så talar en 1098-ägare som är van vid modiga 230 Nm på bakhjulsmuttern. Men dit kom den med två knak i armbågen, och lamellerna kom också på plats efter viss oljetorkning.

Under tiden hade Peo ägnat sig åt bromsvätskebyte, frånDot4 till Dot5. Så efter detta kände vi att en lite provtur var på sin plats. men lusten att kränga på sig alla grejor och köra iväg var inte påträngande, så hur göra? Hm, vi ska ju ändå till affären... Så på med jacka, hjälm och handskar och så puttra ner till affären. En kort sträcka på lite större väg och försiktigt prova bromsverkan. Funkar fiiiint!

Parkera utanför affären, ta med tankväskan in, shoppa lilla oxfilén och så hem igen. Ser man på, inte visste jag att jag hade köpt mig en shoppinghoj!

Årsmöte med KM!

Dags för årsmöte igen, hur kan det gå så fort? Kanske har något med den lilla saken "förberedelser" att göra. När man ska fixa allt som ska till inför ett årsmöte, samtidigt som hojsäsongen pågår för fullt, går tiden fortare än vanligt.

Förra helgen var det då dags, samling på Degernäs Camping och Herrgård. Strategiskt beläget lagom nära Karlskoga och Gelleråsen där KM skulle gå av stapeln på söndagen. Min vanliga otur så hade man lagt jobbets årliga kick-off på fredagen, så jag kom direkt därifrån på lördag dag. Mmm, bra början på helgen...

Vi riggade - eller ja, Sören riggade med viss hjälp från oss - lokalen för mötet och prepade fyra laptops för presentation och protokollförande. Hm, tekniknördar, vi? Elaka som vi är hade vi baren stängd under själva mötet och det dröjda bara 2.15h innan den kunde öppna igen. Får man vara nöjd med på över 30 punkter. Yihoo, nu kan partyt börja!

Middagen var helt underbar, synd bara att jag var alldeles för mätt när jag väl smakade den helt ljuvliga lasangen. Doggybag? Stämningen var på topp som det brukar heta och Bullerpriset gick till en kille som hade åkt dit på sitt Monster, mycket i ryggsäcken på väg hem! Hauge fick välförtjänt Årest Ducatist, och visade igen att det effektivaste sättet att få tyst på honom är att ställa honom inför massa folk ;-)

Isa frågade dan efter om jag hade varit med på efterfesten och jag hävdar att det var jag! Jag kom dit, var där i flera minuter innan jag praktiskt taget somnade i soffan... Tur att Isa kunde köra till Gelleråsen dan efter, för det hade inte jag kunnat göra :-o

Väl på Gelleråsen letade jag mig upp till speakerbåset, där Lasse M hade sagt att jag skulle vara bisittare till den ordinarie speakern under Duccerejset. Schysst utsikt därifrån, där skulle man sitta oftare! När vi väl kom igång var det löjligt roligt att leka speaker, är någon förvånad? Det var superkul rejs, precis så jag önskar att BoTTen vore. Familjärt, man känner alla, fajt om alla platser, stora leendet :-)

Ja, så får man vila lite mellan heaten...

Henrik vann välförtjänt, och Andreas körde supersnyggt till sig en fjärdeplats. Kändes konstigt att åka hem utan släp, men det gick onekligen fortare. Trött som en gris och det kliade i halsen, ajaj. Kanske inte så smart att köra kick-off, årsmöte och en heldag på Gelleråsn samma helg. Men kul var det!

Länge sedan sist

Jaha, sommaren när det brukar vara som mest inlägg om alla körningar... Men inte i år, det tog tvärstopp. Skälet är enkelt, när min kära "extra-pappa" gick bort så gick alla fokus åt att upprätthålla vardagslivet och bloggandet lockade inte. Sen kommer det konstiga - när jag inte har skrivit på länge är det svårare att komma igen på något sätt. Bakvänt, det svåra borde ju vara att ha något nytt jämt och ständigt, men så funkar det inte för mig.

Så - framöver kommer det förhoppningsvis bloggas som vanligt. Dessutom med lite retroaktiva inslag från sommarens händelser. Som t.ex. Kemora, där jag befann mig när lusten tog slut. Eller Ducceklubben på Gelleråsen, eller på Kinnekulle, eller årsmötet och KM, eller...

Håll ut, det kommer mer!