Valencia - World President Meeting och Moto GP

Internettillgången i Valencia var inte den bästa, så det blir till att försöka berätta allt på en gång...

Torsdag kväll, vi anländer till ett tomt hotell med Ducati-flaggor vajandes på taket och hojar i lobbyn. Inte illa! Med lite envishet lyckades vi t.o.m. få varsitt glas vin i baren innan vi bestämde oss för att ladda inför helgen.


Fredag

Lite ledig tid på förmiddagen, den spenderades på lite powershopping. Sen drog det igång med lunch och jag fick lära mig det stora knepet av Charlotta - hitta de engelsktalande Presidente... De flesta från Italien pratar tyvärr inte engelska, och då min italienska är tämligen begränsad så fick vi leta efter sällskap som vi kunde prata med. Lyckades fint med att hitta Holländarna och några från USA. Sen började mötet med marknadschefen där det snackades DOC (Desmo Owners Club), marknadsstrategi (nej, det blir ingen kopia på BMW 1200 GS...) och nya modeller. Långt, långt och jag lurade till lite nånstans under de fem timmarna. Lite ansträngande med simultantolkning!

Marknadschef och Team Manager

Sen kom Team Manager från Marlboroteamet och svarade på frågor, jösses vad han snackade. Varje fråga besvarades med en 10 minuters harang i full fart! Vi kan hälsa att Casey ville ha Hayden som stallkamrat (hmmm....), att han är störd av sin trasiga hand som ska opereras och att han var totalförjust i GP9-hojen redan nu.

Lite fri tid (läs dusch) och så samling för middag 21.30, vilket innebar att vi var ca 22.30 på restaurangen... Ducati Valencia hade hyrt en hel lyxig nattklubb för Ducati-party, och dit kom vi vid 01-tiden. Det stod hojar utanför, på hyllor i nattklubben och technon pumpade. Som grädde på moset så var det någon slags burlesk-show på scenen. Tally-hooo, vi kom till hotellet strax före femtiden...


Hojar utanför nattklubben, Monster 1100...



Och show inne på nattklubben. Mattchade den pärlemovita Hypermotarden fint...

Ducati North Europes marknadsansvarige partar loss...


Lördag
Pigg? Njaa..... Ut med Metron till en obskyr tågstation, tåg ut till en liten perrong mitt i apelsinlunden, upp till banan och kolla. Jäsiken, glömt öronpropparna! En speaker pratade oavbrutet på spanska, men ingen tavla som visade tiderna fanns. Liiiite svårt att hänga med på vad som hände kanske! Lite trött var jagh också, så jag lyckades nicka till mitt under träningen. Utan öronproppar. Kanske mycket trött vore bättre beskrivning. Vi lyckades iaf fatta att Stoner nog hade kvalat etta och var ganska nöjda med att veta så mycket. Packat med folk som skulle med tåget tillbaka, men vi lyckades ta oss in tillsammans med Lasse och Jenny. Sen var vi lite kulturella och kollade på läckra byggnader innan vi fastnade på en bar med öltappar direkt på bordet och stora tallrikar med ost, baguetter och serranoskinka. Mums!



Inte så hungrig till middagen efter faten med godsaker, och som vanligt bestod menyn av lite skinka, tonfisksallad, lite oliver och så den obligatoriska Paellan. Detta hade tydligen serverats varje kväll hela veckan! Vi befann oss på en restaurang nere vid strandkvarteren och när vi skulle försöka ta oss hem efter middagen (ja, klockan var bara 00.30 eller något annat lika tidigt) så var det helt omöjligt att få tag på en taxi. Mitt ute i ett dött område (inte badsäsong nu precis) och ingen taxi behagar dyka upp. Det tog nån timme att ta sig hem, precis vad vi behövde som hade sovit så mycket natten innan.


Söndag
Vi skippade warm-up på förmiddagen och satsade på att komma till själva tävlingarna. Tyvärr gick tågen lite långsamt så vi kom till sista delen av 125-orna. Utspridda över hela banan och ingen koll på vem som var vem. Men 250-klassen var kul. Kallio kämpade och de var tre st som låg och fajtades om täten. Ett tag bytte de plats varje raka! Kallio gav allt och vurpade på sista varvet, men det såg såklart inte vi... Det läste vi på internet sen - så bra koll har man när det inte står några resultatlistor och vi inte hade bildskärmar framför näsan.


Ducati Grandstand var helt rött, hur häftigt som helst:Öronproppar med denna dag, tack och lov! Starten var såå mäktig, sen var resten av loppet inte så spännande. Melandri kämpade sig uppåt i fältet, men helt plötsligt var han ca fem platser bakom igen. Vi hade såklart inte sett något och vet fortfarande inte vad som hände... Men vrålet från vår läktare när Casey kom förbi efter målgång var inte att leka med.
SDK-flaggan var såklart med till våra kollegors stora ögon!

Om man inte hade plats på läktaren kunde man hyra en stol på berget!

Stoner efter målgång

Nu återstod bara att ta sig tillbaka till stan. Ett par timmar senare lyckades vi, efter att ha köat i ca 45 minuter på den lilla "stationen" och stått på ett fullpackat mjölkpallståg nån timme.

Sista middagen med WPM och återigen lurades vi ut till något obskyrt område, denna gången i närheten av flygplatsen. Men vilket ställe! Stort och med kött som specialitet så vi slapp paellan. Mycket vin, tallrikar med skinka, korvar, manchego-ost, sallader och så tillslut välhängt kött som man fick grilla själv. Mumma!

Efter ett tag är det några som upptäcker att Dovizioso sitter en bit bort, men jag var för snäll för att åla mig fram och fota. Men ändå :-) Jag lyckades komma med en taxi tillbaka till hotellet och märkte absolut ingenting när Charlotta kom in lite senare. Tänk att det kan vara så tröttande att vara på WPM och Moto-GP...

Måndag

Resdag hela dagen. Madrids flygplats i över fem timmar, uuuurrrrrk! Lasse gav upp när jag och Jenny försökte shoppa i det magra utbudet. Landade halv tio på Arlanda totalt utpumpad men med stort flin i hela ansiktet!

Dags för fler hästkrafter!

Så - nu är det slut på gullandet emd enstaka hästkrafter. Idag åker jag till Valencia för att träffa andra Ducatiklubbar från hela världen och samtidigt passa på att se Moto GP-finalen på plats. Oj så synd det är om mig! Lovar att försöka uppdatera bloggen under helgen...

Utsikt

Det här är vad jag kallas härlig utsikt!

Gottegris!

Det här är Jasper, han tror att jag har godis i fickan. I eftermiddag är själva jakten och jag har redan mot överallt...

Balsam för själen

Solen har gått upp över dammen, snart sitter jag på hästryggen ute i skogen...

En helg med enstaka hästkrafter

Förra helgen i Falun med tjejerna, denna helg i spenaten med ridkompisarna. Över tre timmar i sadeln, jag har förtjänat vinet! After Horse är inte alls dumt... Nu stundar bastu, middag, mer vin, portvin, dans och inte tänka på morgondagen. Då ska vi rida Hubertusjakt, tre timmar med galopper över fälten, hinder och ett upplopp. Ujuj, hårt för en kontorsråtta!

Lugnet, jo pyttsan!

Vem kom på den fantastiska idén att döpa en idrottsanläggning till Lugnet?? Och hur gick jag med på att knata uppför hoppbacken?? Men upp i själva tornet- där gick gränsen. Ge mig en rejäl fika istället!

Här är alla!

Hela Falun står i kö till Harrys, småstadens säkra kort. Helt otroligt. Nästa gång är det där vi bokar bord, även om maten var bättre på Banken...

Falun en lördagskväll

Kyparen har redan frågat om jag skulle med och fylla vattenflaskan, vi har delat 3 förrätter, har både rött och vitt vin på bordet, vi har frågat om vägen när vi redan var i samma kvarter... Stockholmsbrudarna gör Falun!

Hitta-dagar

Ibland försvinner saker spårlöst, bara sådär. Men det har blivit lite mycket på sista tiden, nästan jobbigt på riktigt. Sedan ett tag har jag saknat min handsfree med sladd och vettiga hörlurar så jag kan lyssna på musik i telefonen. Häromdagen hittade jag inte sladden till att överföra filer från telefonen till datorn. Sen var de oväntat ont om läppglanstuber i handväskan. De små mini-skruvmejslarna fanns inte i hyllan. Och lilla betala-på-banken-dosan var som bortblåst. Illa, illa, grävde djupt i båda handväskorna men inte då.

Igår hittade jag handsfreen och en tub läppglans i sommarjackan. Jaså, jag hade använt den? Samt sladden till telefonen som låg i köket. Helt naturligt.
Idag hittade jag bankdosan längst inne i hörnet i handväskan, precis där jag letade från början. Hmmm... Samt ett extra batteri till stegräknaren som la av.

Om jag bara nu hittar de små skruvmejslarna kan jag byta batteriet också och tappa-bort-perioden kan anses avslutad...

GATT - det är väl en fest eller?

GATT - årets höstkörning för ducceklubben i Stockholm. Eller kanske bara höstfesten! Det var drygt 25 hojar som rullade ut från Ducati Stockholm (varav en inte hann längre än till Sveavägen innan han provade hårdheten på asfalten..) men det var ungefär 40 personer på middagen...

Grappa bar och matsal, mycket passande, höll oss med tre-rätters middag och tillhörande drycker. Supergott, men lite långsam servering på dryckerna. Fast det var väl bra säkert. För de som är förnuftiga. Och det är man ju gärna så här dagen efter...

Förvänande fort stängde de och vi stod ett gäng på gatan utanför. Inte kan festen sluta redan? En sån tur att det finns ett välkänt garage runt hörnet och en 7-11 på vägen dit. Mer kanelbullar och chips inmundigades med dessertvin och fulöl. Dessutom hann vi med att starta både en cross och en ducce, prova svetsaggregatet, testa om en innerslang funkar som badring samt krama Duccelina. Kan det bli bättre?

Lite tung dag idag, men en enormt förutseende shopping igår gjorde starten lättare. Drickyoghurt, frallor och marmelad - perfekt! Lite MotoGP och kladdig pasta efter eftermiddagsluren, nu börjar det arta sig igen..

Efterfest!

Ducceklubben har efterfest, när restaurangen har stängt...

Vad har du med dig till mötet?

Vissa har med sig papper och penna, andra har med sig ett etui fyllt av sprit...

GATT!

Över 25 duccar mullrade iväg från Ducati Stockholm på väg ut i spenaten norr om stan. Alla kanelbullarna var uppätna och vi som inte körde åkte hem. Snart är det fest!

Kabeltrassel!

Vår tids hjältar - den som kan koppla in en stereo, TV, dator eller liknande. Tur för mig att jag känner dylika hjältar, nu när jag råkade köpa på mig en ny reciever och tillika en ny DVR (DVD med hårddisk).

Jaha, och hur får jag det här att funka? Receivern var igång och det kom ljud ur högtalarna. Utmärkt så långt. Men inte fick jag ut TV-ljudet via högtalarna inte. Och sen på det kom den nya DVR:en, helt utan manual. Ja, det var begagnat...

Efter att ha bjudit på fulkaffe och finkaffebröd var alla kanaler inställda, ljudet från TV:n kom ut ur högtalarna och hela paketet var dessutom vänt mot soffan. Då kom bonusen - det nya bredbandet med tillhörande modem ville inte riktigt. Installerat förvisso, men inte fick jag det trådlösa att funka. Trist när man inte alltid vill sitta vid köksbordet och surfa. Fem minuter så funkade den trådlösa uppkopplingen och jag kunde återigen sitta djupt i soffan och chatta.

Hallelulja, tack för hjälpen Ronny! Jag får väl komma och skruva på dina bromsar igen eller så...