Julbadet

Som det bör sig ska man vara ren vid jul. För Don Vitos del betyder det att den stora rengöringen börjar vid jul, det är en bit kvar innan jag skulle våga kalla honom ren.

Igår gick jag igång med elkablaget som är i sämre skick än vad det var på Luciano. Ett under att han snällt (hm, nåja...) har startat under sommaren med tanke på hur kablarna runt batteriet hade ärgat... Som vaanligt glömde jag att ta en "före-bild", utan tänkte bara på att dokumentera hur allting satt ihop!

Men här är lite smutsiga reläer (väl?) innan stora putsen:

Ganska så smutsigt och det gällde väl för alla kablar, kontakter och för övrigt runt omkring också...

Så med hjälp av kontaktspray, tadborste, 5-56, trasor och lite silikonspray på slangarna så började det faktiskt arta sig. De av Lasse markerade kablarna var bortplockade för byte (ja, utom den som går till generatorn och behöver lite mer kvalificerad hjälp...) och resten var isärtaget, rengjort och smort.

Se så fint svarta kablarna blir!

Ett litet steg på vägen till en tip-top Don Vito, men det är iallfall påbörjat!

Dags att börja ägna sig åt väsentligheter...

Julafton avklarad, jag har blivit uppvisad för hela tjocks släkten och julgodiset går åt med en väldans fart. Nu kliar det i fingrarna att börja skruva på Don Vito! Han måste ju också få lite julklappar och den listan är konstigt nog mycket länger än den till mig själv?!

- En röd Ducati Corse kedja och lite drev
- Ett mörkt och repfritt kåpglas
- Nya bromsskivor
- Lite snygg lack på diverse småtrasiga kåpor
- Ny anslutning till vevhusventilationen
- Ett gäng slangar, skruvar och småbitar som skulle må bra av att bytas ut
- Allt annat jag just har glömt eller förträngt...

Under tiden så ägnar jag mig åt något mer normalt kvinnliga aktiviteter. Annandagsrea med klädshopping t.ex. För det ska man väl göra? Samt kolla på Körslaget i TV4. Löjligt kul att kolla på amatörer som sjunger i direktsänd TV som de aldrig hade gjort annat.

Innan jullovet är slut så ska jag gräva ner mig i garaget och pyssla med Don Vito, våren kommer alldeles för snart på det här sättet!

Årets julgodis!

Nu när det har blivit lite lugn och ro efter juldagarna hinns det äntligen med att blogga lite igen. Eller - hinna med och hinna med - det är väl så att jag helt enkelt inte har haft lust att knö in mer i schemat. Allt under parollen att julen ska man ta det lugnt på.

Den enda julklappen som jag verkligen måste göra är faktiskt julgodiset. Pappsen skulle bli riktigt ledsen om jag inte kommmed det. OKej, det skulle nog gå bra med en stor ask Anton Berg också om jag tänker efter...

Konservativ som jag är gör jag samma tre sorter: Rom med russin, Whiskey med nougat och Cointreau med nougat. Fast någon liten ny sort brukar jag improvisera ihop, och i år var det apelsin med vaniljvodka. Mums! Den får nog t.o.m. vara kvar till nästa år.

Recept på poppis julgodis:

2 kg mandelmassa

1 kg mörk choklad

1/2 kg nougat

Whiskey, Cointreau, mörk rom, rivet apelsinskal

Russin, mandel och små glittriga kulor

Sen är det bara att göra ca 400 praliner av härligheten...

Ps. Hett tips - ska ni koka kola så lita inte på receptet. Den kommer INTE stelna bara för att det stod 20 minuters koktid. Så det så!

En ny kompis

Ibland så fastnar man i gamla banor. En slö dam som jag orkar sällan tappa upp diskvatten utan diskar direkt under kranen istället. Och diskmedlen används sporadiskt, man kan ju alltid skylla på miljön.

Men så blev jag presenterad för den här lilla manicken:

Ful som stryk, men oj så praktisk! Fylld med diskmedel och gör rent lekande lätt som det sägs i reklamen.

Hej kompis, välkommen hem till mig!

Desmoholic

Leverans av en röd och en vit anlände i förra veckan, och de kan ju inte stå och damma i hyllan. Så när det för en gångs skull var lördag utan att det skulle gås på fest, hälsas på föräldrar eller dylikt så passade det fint med lite god mat och en röding. Pizza eller annan flottig mat var planerad, men bakfyllan från gårdagens fest med jobbet var inte alls så illa som förutsett. Strålande, då måste man ju passa på.

Efter provsmakning kan meddelas att den passade utmärkt till kalvfilé med mycket vitlök och att flaskan omöjligt kan ha innehållit 700 ml så fort som den tog slut...

Packa julklappar är kul!

Efter noggranna instruktioner från förra styret att det tar "eeeevigheter" att packa alla nästan 1800 julklappar i kuvert så var vi väl förberedda. Att det tar mycket plats insåg vi så platsen bestämdes till stugan i Björnlunda där det finns mycket utrymme och dessutom gott om sovplatser.

För att göra det hela på bästa sätt inhandlade jag redan på fredagen rejält med mat och vinköpet delgerades ut. Redan på förmiddagen (nästan i tid!!!) dök första bilen upp, förstärkt med Hersan som packhjälp. Något mer Italienskt dök sedan de andra upp lagom efter utsatt tid. Dock kom de med kuvert och diverse DOC-prylar som skulle med i utskicket, så för st då kunde vi börja rodda lite.

Bord ställdes upp, Jenny och Johan tog på sig att packa medlemskorten till de som skulle ha sådana. Tur att Jenny så smart hade skrivit ut de adressetiketterna för sig själva, ananrs hade väl inte korten haft så stor chans att komma med... Snart såg det ut som rena tomtverkstan, bara musiken fattades. Men lådorna fylldes ovämntat snabbt och när det började kurra i magen så hade vi kommit en bra bit på vägen. Så bra att det blev lite vin till luchen. Klart pastasalladen krävde vin!

Vi packade på och det gick riktigt bra. Men lunchvinet verkade ha tagit hårt på doktorn, för helt plötsligt kom han snubblande in i köket med en faslig fart och slänger sig fram till köksbänken och sliter åt sig hurhållpappersrullen och trycker mot huvudet. Jaja, skyll på att dörrposterna är lite låga... Ett rejält jack var resultatet och ett egentligt behov av ett par stygn! men det löstes genom en lokal rakning av huvudet och lite tejp. Sen var vi igång med packandet igen.

Låga dörrposter - pffff... Ska sluta bjuda på vin till maten ;-)

Bara ett par timmar senare började vi se slutet på packandet och det började dyka upp julklappar lite överallt i stugan. Tror mamma kommer bli lite förvånad framöver när hon hittar Ducce-julklappar lite här och där... Så lite styrelsemöte på det, samtidigt som inlånad hjälp började med middagsfixet. Bra tänkt där, mat är viktigt.

Mat och vin avslutade kvällen och mer om den ska inte skrivas... Men två bilar var fullpackade med kuvert innehållande julklapp, brev, klistermärke och tygmärke. 1780 styck närmare bestämt. Jösses! Ronny och jag sammanstrålade på Årsta postterminal tidigt på måndag morgon och packade ur alla 1780 kuvert. Vinkade hejdå till dem och kände oss ganska nöjda. Hoppas julklappen blir poppis, eller åtminstone inte totaldissad...

Det går vilt till...

... när Styret träffas för att packa alla julklappar till Ducceklubben!

En skönhet

Säga vad man vill om 1098:an, men vacker är den verkligen. Hade jag inte Don Vito så vore det frestande, men gammal kärlek rostar inte sägs det ju. Så Don Vito får klara sig utan konkurrensen från en ny ung kraftfull leksak, trots att jag följde med och tittade på en ny skönhet i helgen.

Istället ska Don Vito få lite nya attribut i vinter. Listan är inte riktigt klar, men att det blir lite fix och trix är givet. Ytterligare en omgång fälgar för gatdäck till SMC-körningarna, nya bromsskivor till finfälgarna, lite uppdatering av slitdelar och så vore det kul med en Öhlinare fram...

Vi får se vad det blir av alla önskemål, men ren ska han iallfall bli!

Vit lördag

Igår tog jag som vanligt tunnelbanan in till fredagsölen. Efter lite funderande så fick det bli cykeln till stationen, vilket då betyder att jag trodde att jag även skulle komma hem med tunnelabanan. Optimist - javisst!

Och ser man på tusan - nog sjutton kom jag hem med tunnelbanan! Kanske börjar bli stadgad? Upptäckte att batterierna i lyset hade tagit slut, men trafiken inne i villaområdet mitt i natten var ganska begränsat. Ställde av cykeln och nattade mig.

Vaknade imorse och det var fortfarande ganska mörkt i rummet. Konstigt, vaknar jag så tidigt dan efter en fredagsöl? Klockan visade dock på 10.28, så något var knas. Ahha, vindsfönstert är täckt av is och snö - åh tusan!

Kommer ner i vardagsrummet och ser det här:

Jösses, vad har hänt sedan jag lade mig inatt? Vacker är det iallfall. Och så ljust det blev! Behövligt för en trött tant.

Grattis i efterskott!

Nillan tänker då på allt. Klart man behöver lite produkter från Face när vintern kommer och tiden tillbringas i garaget. Lasse frågade efter instruktion och såg ut som ett levande frågetecken...

Man vet att man inte är tonåring...

...när man går till affären iförd tjocka tröjan, stora jackan, varma handskar, mössa och stor halsduk. Och tonåringarna man möter har små tunna jackor, inga handskar, absolut ingen mössa (iallafall inte tjejerna), glipa vid magen och ser ut att frysa rejält.

Jösses vad det är skönt att inte vara tonåring!

Mer strip i garaget

Insexskruvar är ju smidigt. Men så lätta att dra sönder... Ponera att man har köpt en ny hoj och inte hunnit lossa, rengöra och fetta in alla skruvar. Då skulle man kunna tänka sig att en del skruvar hade tjorvat fast sig lite. Rent hypotetiskt alltså.

Den hypotetiska skruven var denna gången inte oljepluggen tack och lov, utan den lilla skruven som håller ihop de båda ljuddämparna. Lite ivrig så drog jag såklart till lite hårt och kände hur den lilla insexan gled runt. Hoppsan Kerstin, så det kan gå. Men det är inget man inte kan lösa med en Dremel, så snabbt fixades ett litet spår i skruvhuvudet. Sen var det bara att byta verktyg och vips var den borta. Phu!
Liten skruv med nytt spår i.

Ljuddämparna plockades loss, avgasrören likaså. Kom ihåg hur attans segt det var att få bort skruvarna till det bakre fästet, tack och lov för det nya fina lilla spärrskaftet! Batteri, koppling (men inte centrum och korg), plattan under bakramen, fotbroms, kopplingspedal, kedja. Grej på grej plockades bort och las på hyllan. Som en liten bonus lyckades jag desssutom komma på hur man tömmer tanken. Undrar om jag ska börja läsa Haynesmanualen innan jag frågar klubben nästa gång?

Sådärja, det var den lätta biten. Nu ska allt bara göras rent, bytas ut och återmonteras. Kan ju inte vara så svårt, eller hur?

Meksäsongen har börjat!

Äntligen en helg i lugn och ro ute i Björnlunda. Vilket innebär att krypa ner i garaget och pyssla om Don Vito, mellan ompysslandet av katterna.

Så här såg han ut när dagen började

Helt i körskick, han till och med startade när jag skulle varmköra! Först av med alla kåpor, innan han blir för varm att ha närkontakt med. Backade sen ut rumpan till dörren och lyssnade till det härliga ljudet tills han blev varm och go. Rullade tillbaka och skruvade loss oljepluggen. Det gick som en dans, för jag hade - håll i er nu - kollat att den gick att få loss innan jag varmkörde. Lyckades t.o.m. med konststycket att inte tappa pluggen i oljan. Tillräckligt stor bytta hade jag också. Weird!Oljepluggen kvar på spärrskaftet - inte i oljan...

Tanken, trattarna, luftburken, luftsnablarna, lysena, bakhjulet och alla kolfiberskydd runt kedja och bakhjulär också avplockade. Låter ju som en baggis. Men om elkablarna till blinkersarna vägrar lossna och det sitter muttrar bakom skruvar på totalt oåtkomliga ställen så tar det lite tid. Vem tusan kom på att skruva ihop de olika skydden med skuv och mutter? På ställen som absolut inte går att komma åt med hylsa på baksidan. Slutade med att bakhjulet också åkte av bara för att jag skulle få av bakskärmen...

Snabbkopplingarna till tanken läckte som vanligt vid avplockningen, men förutseende som jag är (!?) hade jag en rejäl trasa under så det inte skvätte ner resten av Don Vito. Jag är så ordentligt att det måste komma ett rejält bakslag snart.

Nåja, det slutade med att jag drog sönder en liten insex-skruv till ljuddämparfästet, så lite mig själv är jag allt. Och förvisso åkte handskarna av på slutet, men jag kom inte åt de fåniga skruvarna med muttrar på annat sätt. Ja, jag vet. Jag ska köpa nya handskar. Eller åtminstone leta upp mina fina Tegera och ha dem i garaget...

Dagens resultat:
En läbbig metallflisa modellnagelbit tillsammans med lite småflisor på oljepluggen.


Oljekladd i kopplingskåpan, det läcker någonstans inne i kopplingen, suck!


En ganska så strippad Don Vito.


Nu börjar det verkligen likna vintersäsong.

Bilar ställer bara till problem

Eftersom Don Vito står och myser i mammas garage i väntan på att boli demonterad så blir det lite mer biluppdatering. Det är bra att göra bilåtgärder innan vintersäsongen. Det kostar så sjukt mycket pengar att allt man vill göra med hojen helt plötsligt känns mycket billigare...

Service är bra, även på en bil. Särskilt när anslutningen till vevhusventilationen läcker värre ån på en gammelhyper. Ibland hoppar den helt ur, vilket resulterar i ett "något" oljekladdigt motorutrymme. En icke märkesverkstad fixade det temporärt för en billig peng, men det värmehärdiga silikonet var nog inte så värmehärdigt som det borde. Klet, klet, så var den lika loss igen. Fler än en nyckel är bra att ha också, särskilt för slarvmajor. Till sist har ungj-larna på gatan brutit bort ena kåpan till backspegeln, så %&%##¤¤"#/% onödigt.

Så idag lämnade jag in bilen på service och övrigt fix. Självklart var man tvungen att byta hela slangarna till vevhusventilationen, inte bara den lilla anslutningen. Men i övrigt hade det gått bra lät det på dem. Så nu återstår bara att hämta bilen och betala de fjuttiga 7.400:- kalaset gick på.

Det är ju för tusan nästan en slirkoppling!!!

Vardag och november

Jaha, så var det vardag igen efter alla roliga helger i oktober. Som på beställning slog det dessutom om till riktigt novemberväder med grått, kallt och regn. Hm, kallt och regn... Och jag som har lovat skjutsa mor min till ett tidigt morgontåg. Halka, sommardäck och ett antal mil genom skogen okristligt tidigt på morgonen kändes inte som en ultimat situation. Men ett snabbt litet lånbyte till en bil med vinterdäck löste det tillfälligt, sen var det bara resten kvar.

"Jo hej, jag skulle vilja boka tid för byte till vinterdäck. Snabbt!" Ser man på, de kunde skaka fram en tid på måndag klockan ett. Bara att hugga på den och skjuta lite på ett möte. Finemang, det kommer lösa sig det här.

Så var det frågan om besiktning. Ett litet brev på hallmattan påminde mig om att jag hade haft en tid den 17:e oktober, ser man på. En liten lampa i huvudet sa något om att det hade varit bråttom när jag besiktigade förra året, kan det vara så illa att oktober är sista månaden för besiktning? Murphy som vanligt, självklart var det så. Hmm, körförbud är sådär fiffigt. Särskilt när jag har lovat att åka till Björnlunda på kvällen.

Tidsbokningen på internet visade inga tider inom två veckor, men telefonbokninen kunde skaka fram en tid i Södertälje på eftermiddagen. Jaha, bara att skjuta på nästa möte också...

Summan av dagen blev alltså vinterdäck, en snabbfika hos pappsen på vägen, lampbyte och spolarvätskapåfyllning i kön till besiktningen, godkänd besiktning och en tvätt när jag ändå var i farten. Nu är det bara servicen och rekonden kvar så är jag av med bilpysslandet på ett tag framöver...

Valencia - World President Meeting och Moto GP

Internettillgången i Valencia var inte den bästa, så det blir till att försöka berätta allt på en gång...

Torsdag kväll, vi anländer till ett tomt hotell med Ducati-flaggor vajandes på taket och hojar i lobbyn. Inte illa! Med lite envishet lyckades vi t.o.m. få varsitt glas vin i baren innan vi bestämde oss för att ladda inför helgen.


Fredag

Lite ledig tid på förmiddagen, den spenderades på lite powershopping. Sen drog det igång med lunch och jag fick lära mig det stora knepet av Charlotta - hitta de engelsktalande Presidente... De flesta från Italien pratar tyvärr inte engelska, och då min italienska är tämligen begränsad så fick vi leta efter sällskap som vi kunde prata med. Lyckades fint med att hitta Holländarna och några från USA. Sen började mötet med marknadschefen där det snackades DOC (Desmo Owners Club), marknadsstrategi (nej, det blir ingen kopia på BMW 1200 GS...) och nya modeller. Långt, långt och jag lurade till lite nånstans under de fem timmarna. Lite ansträngande med simultantolkning!

Marknadschef och Team Manager

Sen kom Team Manager från Marlboroteamet och svarade på frågor, jösses vad han snackade. Varje fråga besvarades med en 10 minuters harang i full fart! Vi kan hälsa att Casey ville ha Hayden som stallkamrat (hmmm....), att han är störd av sin trasiga hand som ska opereras och att han var totalförjust i GP9-hojen redan nu.

Lite fri tid (läs dusch) och så samling för middag 21.30, vilket innebar att vi var ca 22.30 på restaurangen... Ducati Valencia hade hyrt en hel lyxig nattklubb för Ducati-party, och dit kom vi vid 01-tiden. Det stod hojar utanför, på hyllor i nattklubben och technon pumpade. Som grädde på moset så var det någon slags burlesk-show på scenen. Tally-hooo, vi kom till hotellet strax före femtiden...


Hojar utanför nattklubben, Monster 1100...



Och show inne på nattklubben. Mattchade den pärlemovita Hypermotarden fint...

Ducati North Europes marknadsansvarige partar loss...


Lördag
Pigg? Njaa..... Ut med Metron till en obskyr tågstation, tåg ut till en liten perrong mitt i apelsinlunden, upp till banan och kolla. Jäsiken, glömt öronpropparna! En speaker pratade oavbrutet på spanska, men ingen tavla som visade tiderna fanns. Liiiite svårt att hänga med på vad som hände kanske! Lite trött var jagh också, så jag lyckades nicka till mitt under träningen. Utan öronproppar. Kanske mycket trött vore bättre beskrivning. Vi lyckades iaf fatta att Stoner nog hade kvalat etta och var ganska nöjda med att veta så mycket. Packat med folk som skulle med tåget tillbaka, men vi lyckades ta oss in tillsammans med Lasse och Jenny. Sen var vi lite kulturella och kollade på läckra byggnader innan vi fastnade på en bar med öltappar direkt på bordet och stora tallrikar med ost, baguetter och serranoskinka. Mums!



Inte så hungrig till middagen efter faten med godsaker, och som vanligt bestod menyn av lite skinka, tonfisksallad, lite oliver och så den obligatoriska Paellan. Detta hade tydligen serverats varje kväll hela veckan! Vi befann oss på en restaurang nere vid strandkvarteren och när vi skulle försöka ta oss hem efter middagen (ja, klockan var bara 00.30 eller något annat lika tidigt) så var det helt omöjligt att få tag på en taxi. Mitt ute i ett dött område (inte badsäsong nu precis) och ingen taxi behagar dyka upp. Det tog nån timme att ta sig hem, precis vad vi behövde som hade sovit så mycket natten innan.


Söndag
Vi skippade warm-up på förmiddagen och satsade på att komma till själva tävlingarna. Tyvärr gick tågen lite långsamt så vi kom till sista delen av 125-orna. Utspridda över hela banan och ingen koll på vem som var vem. Men 250-klassen var kul. Kallio kämpade och de var tre st som låg och fajtades om täten. Ett tag bytte de plats varje raka! Kallio gav allt och vurpade på sista varvet, men det såg såklart inte vi... Det läste vi på internet sen - så bra koll har man när det inte står några resultatlistor och vi inte hade bildskärmar framför näsan.


Ducati Grandstand var helt rött, hur häftigt som helst:Öronproppar med denna dag, tack och lov! Starten var såå mäktig, sen var resten av loppet inte så spännande. Melandri kämpade sig uppåt i fältet, men helt plötsligt var han ca fem platser bakom igen. Vi hade såklart inte sett något och vet fortfarande inte vad som hände... Men vrålet från vår läktare när Casey kom förbi efter målgång var inte att leka med.
SDK-flaggan var såklart med till våra kollegors stora ögon!

Om man inte hade plats på läktaren kunde man hyra en stol på berget!

Stoner efter målgång

Nu återstod bara att ta sig tillbaka till stan. Ett par timmar senare lyckades vi, efter att ha köat i ca 45 minuter på den lilla "stationen" och stått på ett fullpackat mjölkpallståg nån timme.

Sista middagen med WPM och återigen lurades vi ut till något obskyrt område, denna gången i närheten av flygplatsen. Men vilket ställe! Stort och med kött som specialitet så vi slapp paellan. Mycket vin, tallrikar med skinka, korvar, manchego-ost, sallader och så tillslut välhängt kött som man fick grilla själv. Mumma!

Efter ett tag är det några som upptäcker att Dovizioso sitter en bit bort, men jag var för snäll för att åla mig fram och fota. Men ändå :-) Jag lyckades komma med en taxi tillbaka till hotellet och märkte absolut ingenting när Charlotta kom in lite senare. Tänk att det kan vara så tröttande att vara på WPM och Moto-GP...

Måndag

Resdag hela dagen. Madrids flygplats i över fem timmar, uuuurrrrrk! Lasse gav upp när jag och Jenny försökte shoppa i det magra utbudet. Landade halv tio på Arlanda totalt utpumpad men med stort flin i hela ansiktet!

Dags för fler hästkrafter!

Så - nu är det slut på gullandet emd enstaka hästkrafter. Idag åker jag till Valencia för att träffa andra Ducatiklubbar från hela världen och samtidigt passa på att se Moto GP-finalen på plats. Oj så synd det är om mig! Lovar att försöka uppdatera bloggen under helgen...

Utsikt

Det här är vad jag kallas härlig utsikt!

Gottegris!

Det här är Jasper, han tror att jag har godis i fickan. I eftermiddag är själva jakten och jag har redan mot överallt...

Balsam för själen

Solen har gått upp över dammen, snart sitter jag på hästryggen ute i skogen...

En helg med enstaka hästkrafter

Förra helgen i Falun med tjejerna, denna helg i spenaten med ridkompisarna. Över tre timmar i sadeln, jag har förtjänat vinet! After Horse är inte alls dumt... Nu stundar bastu, middag, mer vin, portvin, dans och inte tänka på morgondagen. Då ska vi rida Hubertusjakt, tre timmar med galopper över fälten, hinder och ett upplopp. Ujuj, hårt för en kontorsråtta!

Lugnet, jo pyttsan!

Vem kom på den fantastiska idén att döpa en idrottsanläggning till Lugnet?? Och hur gick jag med på att knata uppför hoppbacken?? Men upp i själva tornet- där gick gränsen. Ge mig en rejäl fika istället!

Här är alla!

Hela Falun står i kö till Harrys, småstadens säkra kort. Helt otroligt. Nästa gång är det där vi bokar bord, även om maten var bättre på Banken...

Falun en lördagskväll

Kyparen har redan frågat om jag skulle med och fylla vattenflaskan, vi har delat 3 förrätter, har både rött och vitt vin på bordet, vi har frågat om vägen när vi redan var i samma kvarter... Stockholmsbrudarna gör Falun!

Hitta-dagar

Ibland försvinner saker spårlöst, bara sådär. Men det har blivit lite mycket på sista tiden, nästan jobbigt på riktigt. Sedan ett tag har jag saknat min handsfree med sladd och vettiga hörlurar så jag kan lyssna på musik i telefonen. Häromdagen hittade jag inte sladden till att överföra filer från telefonen till datorn. Sen var de oväntat ont om läppglanstuber i handväskan. De små mini-skruvmejslarna fanns inte i hyllan. Och lilla betala-på-banken-dosan var som bortblåst. Illa, illa, grävde djupt i båda handväskorna men inte då.

Igår hittade jag handsfreen och en tub läppglans i sommarjackan. Jaså, jag hade använt den? Samt sladden till telefonen som låg i köket. Helt naturligt.
Idag hittade jag bankdosan längst inne i hörnet i handväskan, precis där jag letade från början. Hmmm... Samt ett extra batteri till stegräknaren som la av.

Om jag bara nu hittar de små skruvmejslarna kan jag byta batteriet också och tappa-bort-perioden kan anses avslutad...

GATT - det är väl en fest eller?

GATT - årets höstkörning för ducceklubben i Stockholm. Eller kanske bara höstfesten! Det var drygt 25 hojar som rullade ut från Ducati Stockholm (varav en inte hann längre än till Sveavägen innan han provade hårdheten på asfalten..) men det var ungefär 40 personer på middagen...

Grappa bar och matsal, mycket passande, höll oss med tre-rätters middag och tillhörande drycker. Supergott, men lite långsam servering på dryckerna. Fast det var väl bra säkert. För de som är förnuftiga. Och det är man ju gärna så här dagen efter...

Förvänande fort stängde de och vi stod ett gäng på gatan utanför. Inte kan festen sluta redan? En sån tur att det finns ett välkänt garage runt hörnet och en 7-11 på vägen dit. Mer kanelbullar och chips inmundigades med dessertvin och fulöl. Dessutom hann vi med att starta både en cross och en ducce, prova svetsaggregatet, testa om en innerslang funkar som badring samt krama Duccelina. Kan det bli bättre?

Lite tung dag idag, men en enormt förutseende shopping igår gjorde starten lättare. Drickyoghurt, frallor och marmelad - perfekt! Lite MotoGP och kladdig pasta efter eftermiddagsluren, nu börjar det arta sig igen..

Efterfest!

Ducceklubben har efterfest, när restaurangen har stängt...

Vad har du med dig till mötet?

Vissa har med sig papper och penna, andra har med sig ett etui fyllt av sprit...

GATT!

Över 25 duccar mullrade iväg från Ducati Stockholm på väg ut i spenaten norr om stan. Alla kanelbullarna var uppätna och vi som inte körde åkte hem. Snart är det fest!

Kabeltrassel!

Vår tids hjältar - den som kan koppla in en stereo, TV, dator eller liknande. Tur för mig att jag känner dylika hjältar, nu när jag råkade köpa på mig en ny reciever och tillika en ny DVR (DVD med hårddisk).

Jaha, och hur får jag det här att funka? Receivern var igång och det kom ljud ur högtalarna. Utmärkt så långt. Men inte fick jag ut TV-ljudet via högtalarna inte. Och sen på det kom den nya DVR:en, helt utan manual. Ja, det var begagnat...

Efter att ha bjudit på fulkaffe och finkaffebröd var alla kanaler inställda, ljudet från TV:n kom ut ur högtalarna och hela paketet var dessutom vänt mot soffan. Då kom bonusen - det nya bredbandet med tillhörande modem ville inte riktigt. Installerat förvisso, men inte fick jag det trådlösa att funka. Trist när man inte alltid vill sitta vid köksbordet och surfa. Fem minuter så funkade den trådlösa uppkopplingen och jag kunde återigen sitta djupt i soffan och chatta.

Hallelulja, tack för hjälpen Ronny! Jag får väl komma och skruva på dina bromsar igen eller så...

Brittsommar

Lördagsmiddag, det ska ju vara lite tjusigt. Kära mamma hade köpt två kilo svenska lokalt kokade kräftor att festa på. Jag och hon. Vi lyckades sätta i oss härligheten, även om det var lite trögt på slutet. Frosseri är det väl närmast att betrakta som. Men oj så gott!

Efter gårdagens kräftfrossa och "upp-i-ottan" så tog jag rejäl sovmorgon. Mao var glad att ha matte hemma och skulle prompt ligga ovanpå även när matte försökte vända på sig. Så när han ville gå ut vid sjutiden var jag inte svårtflörtad utan kastade glatt ut honom i morgonsolen. Ahhhh, stanna en minut på trappen så det blev extra skönt att krypa ner i varma sängen igen.

Som vanligt blev jag satt i jobb, idag skulle resten av potatisen upp. Gräva, gräva, plocka plocka. Jösses vad stora de var, rena bakpotatisarna. Bra mylla uppenbarligen.

Årets kvarvarande potatisskörd, en rejäl låda.

Sen var det dags att släpa lite ris som vanligt, nu har mamma fått fällningsförbud ett tag. Men jag kände mig lite medskyldig, det var min morgonsol som den asken hade skymt ch gjorde att den hamnade på fälla-listan. Så ner med allt till eldhögen.

Vildvinet blir så vackert på hösten!

Sedan lockade en kaffe på trappen i solen, det tyckte jag att jag var värd. Det tyckte Mao också som kom och sällskapade och njöt som bara katter kan göra.

En lugn och solig söndag på landet till ända, nästa helg är det GATT!

Tuvängen-premiär!

Jag har varit på spaningsuppdrag. Kollat när BMW-klubben och SMC har körning på gokart-banan utanför Södertälje,Tuvängen. Väckte Don Vito ur den påbörjade vintersömen (ibland är det bra att vara långsam med att skrapa märke och plocka isär...) i garaget och mullrade iväg i den dimmiga morgonen. Kom på att baklyset fortfarande inte funkade, men det var lite sent att göra något åt. Som en sann Ducatist hade jag iallfall insexnycklar, buntband och silvertejp i magväskan...

Kommer till Tuvängen och får erbjudandet att köra i grön (snabbaste) gruppen, eftersom det finns lite västar kvar och otroligt gott om instruktörer. Mja, aldrig varit där, kallt i backen, jobbigt, ynk... Nej, det verkar bättre att puttra runt med rosa grupp som instruktör.

Noll koll på egen körning, full koll på deltagarna...

Går ut på första passet och försöker se vilka spår man ska ta. Inser att de små kurvorna är väääldigt små och kommer fort upp. Det där med att köra utan broms blev inte helt lätt... Men vartefter dagen går känns det mer och mer naturligt och det är en riktigt kul liten bana.

Har en tjej i gruppen på ett fint litet monster 620 som har kommit till stadiet "det skrapar i avgasrören i alla svängar- fy satan vad läbbigt". Så hon har provat Ssie och tyckte den var lite stor och var nog mer inne på en 748. Don Vito lånar gärna ut sig till provsittning och vist nådde hon ner. Med tåspetsarna, mer behövs inte. Eller hur Nillan? Så till våren hoppas jag vi får se Hanna på en gammelhyper på en Duccekörning, det verkar inte alls otroligt.

När alla pass är avklarade rullar jag ut mot Björnlunda igen och ställer Don Vito i garaget ännu en gång. Blir det riktigt fint väder på GATTen så kanske han får komma ut igen, annars är det för vintervilan den här gången. Säsong två har börjat!

Bra kontor

Ibland är det extra bra att ha kontoret i Liljeholmen. Som när solen skiner för fullt, det är ingen-jacka-behövs-värme, dagens jobbiga möte är avklarat och kaffet på maten avnjuts på bryggan.

Och efter mååååndag kommer oooonsdag

Veckan hittills
Måndag: 07.45 - 20.00
Tisdag: 07.50 - 18.45
Onsdag: 07.20 - 20.40

Till råga på allt stod det en Hayabusa utanför grinden när jag kom hem...

Ja det är mååååndag

Idag kände jag att det var måndag på riktigt. Det började när jag stod i hallen och skulle ta på ytterkläderna. På något vis vaknade hjärnan till och påminde om att jag visst hade möte med en kund jag inte tidigare hade träffat. Alltså var jeans och tröja inte den bästa klädseln. Fort av med dem och hopp i den lilla kostymen. Nåja, bara fem minuter extra.

På jobbet får jag mail från en annan kund om att det inte fungerar så bra med vår leverans. Nähä. Upp på åtgärdslistan.

Mötet med kunden drar ut på tiden och jag är tillbaka på kontoret vid halv fem. Fem över fem inser jag att jag skulle ha behövt komma i kontakt med kundtjänst för kvällens budgetjobb. De stängde fem.

Klockan sex stängs ventliationen, klockan halv sju lyset, klockan sju låses garaget. Allt detta passeras och jag lommar ut vid åttatiden. Mer än 12 timar sedan jag kom till jobbet och det lutar hårt åt många timmar de närmsta dagarna också.

Hurra. Där fick jag för den roliga helgen i Göteborg.

Maskot

Vi fick ett par nya maskotar med oss. Och vem som skrek högst i Balder vet bara vi som åkte...

Styrelseöverlämning

På väg mot Liseberg för lite bus, nu har de lärt oss allt de kan. Det gick rätt fort...

Ett sätt att meka

Såg idag att Petrus hade lagt ut lite bilder från körningen på Gelleråsen den 3/9. En del från depån, bl.a. denna där jag "mekar"...

Så ska det se ut, men hur kan det då komma sig att jag jämt har så skitiga händer???