Ut-ur-garaget-mekande

Så nu var det dags att få Luciano färdig för säsongen. Andreas ska köra licenskurs och saknar fortfarande delar till hojen, jag har en hoj som nästan-nästan är klar att rulla ut. Klart Luciano ska få åka på licenskurs, mot att jag får hjälp med det sista fixandet.

Lördagen verkade vara en bra dag för mekandet och Andreas lyckades få Ronny att komma med tillsammans med bil och släp för att få upp hojen till stan. Det var bara så att släpet behövde lagas lite innan. Skulle såklart nästan inte ta nån tid alls, oh nej då. Jag började att skruva på saker så det skulle gå lite smidigt när väl "mekhjälpen" kom ut på eftermiddagen.

På med batterihållare, batteri, den lilla plattan som sitter under. Vilket klarades bara tack vare att jag hade fotat hur det satt innan jag plockade bort det. Tänk att jag hade tänkt i förväg för en gångs skull! Fick dit bromsslangarna och roterade dem så de passade, utan alltför mycket märken på slangarna. Skruvade ihop nya skylthållaren, borrade hål och skruvade dit skylten, fräste upp större hål för blinkersljusen, skruvade dit dem, skruvade fast hela paktetet på hojen, borrade hål för den lilla lampan, tejpade ihop sladdarna som på italienskt manér var felmärkta jämfört med handboken, satte tillbaka bakhjulet, skruvade loss luftburken, limmade den, skruvade dit den, upptänkte att ett fäste till luftsnablarna var fastklämt, skruvade loss den igen, flyttade på fästet, skruvade fast den igen och sen var det dags att pusta.

När grabbarna grus kom började det såklart närma sig middagstid så det var bara att hugga i och snabba på. Ronny skruvade fast alla små kolfiberskydd runt svingen, Andreas fyllde upp bromsvätska med stora sprutan, vi satte på framhjulet och hastighetsmätarvajern, och sen kom vi till kedjeproblemet. Det var en kedja som ska nitas och något sån't verktyg fanns inte på plats. Men ett samtal till supporten gav vid hanten att man kan ju alltid slå på niten så den sitter fast. Så det gjorde vi, tills det kändes som nithuvudet åtminstone hade nån slags kant in mot hålet.

Sen var det bara att rulla ut Luciano till släpet och vinka hejdå, hur konstigt kändes inte det? Här har jag hållit på och skruvat hela vintern, och så är det helt plötsligt tomt i garaget. Så idag plockade jag ihop, fyllde bakluckan med alla nödvändiga saker som skall upp till stan och åkte sen förbi IKEA. Behöver jag inte ägna helgerna på landet åt att meka (haha, det lär ju lösa sig...) så får jag börja fundera på att fixa det där köket i stugan!

På hemvägen åkte jag förbi det lilla garaget på Söder och lämpade av de nya däcken och lyssnade när Andreas startade Luciano. Konstigt att se honom i Andreas kåpor! Lät fin-fint om de ompackade dämparna och den bytta kopplingen var helt tyst. Alldeles för tyst i min smak, men får sätta på den öppna kåpan till Primo Maggio så något hörs :-)

Säsongen utanför garaget har börjat!