Sätta upp lite skyltar - pfffah!

Imorgon är det GATT! Det betyder att ett gäng Duccar åker slingrande vägar upp till Knutby, äter lunch och åker andra slingrande vägar tillbaka mot stan. Sen ska det såklart vara middag och partaj natten långt. Gott så! Men allt kul ska såklart förberedas och för att alla irriga Ducatister ska hitta runt så ska det sättas upp skyltar i de korsningar man passerar på vägen. För att göra det är det bra att ha:
En bil
Skyltar och buntband
Välfylld mage
Sällskap i bilen som springer ut och sätter upp skyltarna
Karta med färdvägen markerad
Reflexväst så man syns i mörkret

Lasse (som stand-in för Jenny) hade inget sällskap men en välfylld mage och reflexväst, jag hade Isa som skyltslav och sällskap men vi hade båda svarta jackor och inte lika välfyllda magar...

På väg ut så ringde restaurangen och påminde att jag skulle tala om vilken mat vi skulle äta. Visst, det har jag sammanställt i en lista som ligger i handv..... på jobbet!!! Shiiiiiit! Jahapp, bara att åka förbi jobbet på vägen hem och hämta listan då. Men de skulle vara kvar till elva så det är inget problem. Fint, då kör vi!

Nåväl, vi kom iväg från Djursholm när det mörknade och så var det bara att sätta igång. Jag och Isa skulle skylta baklänges eftersom vi förväntades ha tid att tänka på vilket håll man kommer ifrån. Snabbt märkte vi att ett buntband inte räcker runt de tjockare skyltstolparna. Och inte nog med det, buntbanden hade legat och torkat! Så de gick av lite titt som tätt. Ja, när inte Isa skar sig på dem då...

Men skyltarna kom upp, sakta men säkert. Trots mycket skratt och tjejsnack i bilen så missade vi inga korsningar! Vad vi vet... Väl framme i Knutby hoppades vi på att Lasse var i närheten. Det var helt fel. Totalt! Så vi fortsatte att åka baklänges ner mot Almunge och skylta. Fortare och fortare körde vi, nu började det bli lite småbrådis att hinna fixa den där matlistan innan restaurangen gick hem. I Almunge lämnade vi uppdraget, trots att den tappre Lasse hade en bit kvar, och styrde kosan mot stan i full rulle. Tacksamt rak väg och inte nog med det - man passerar en McDonalds på vägen in. Hallelulja, där räddades våra inte helt välfyllda magar och humöret. Vrooom, bränna motorväg till jobbet, sladda in och hämta listan, ringa restaurangen från bilen. Jag tror att Isa får öva på sin italienska lite, för det slutade med att jag fick läsa listan själv. Lite klurigt att köra samtidigt, men vi tjejer ska ju vara bra på simultankapacitet. Och så var det nästan ingen trafik...

Halv tolv ramlade jag innanför dörren, hälsade på lilla Mao och dråsade i säng med en gosig katt på magen. Nästa år blir det karta istället för skyltar!