Så kul det är med hoj i stan...

Eftersom kedjan la sig ner och tvärdog på Gelleråsen så var jag bara tvungen att byta den innan vi åker iväg igen - på onsdag... Alternativet att ställa sig och byta drivpaket en av de två kvällar jag hade hemma kände sisådär. Särskilt med tanke på att det vore kul om jag hann tvätta grejorna som ska packas igen en av kvällarna. Samt packa den andra kvällen. Suck.

Ringer utan större hopp Ducati Stockholm på måndag morgon för att höra om det möjligtvis kanske inte ändå skullle finnas en liten lucka.
"Mja, det kan ju bli lite småluckor, men då behöver vi den till lunch idag."
"Jajjemän, inga problem!"

Inga problem?? Sitter första dan på jobbet och ska redan smita för att lämna in hojen. Vid elva hoppar jag på cykeln och trampar hem i värmen. Upp på vinden och hämta ner Gore-Texstället, trä på sig de varma goa kläderna, rulla ut hojen som stod i solen, rulla in genom hela stan. Mmmm, mysigt! Klämmer en wrap och kommer in på jobbet efter en inte alltför ohemult lång långlunch.

Johan ringer på eftermiddagen och meddelar att luckan redan har inträffat - hojen är klar att hämta! Underbart! Tillbaka till verkstan efter jobbet och på med alla kläder igen. Ibland är det inte så dumt att de har verkstan i källaren, där var det riktigt svalt. Funderar ett tag på vägväl och bestämmer mig för Essingeleden. Centralbron söderut var tvärstopp redan mitt på dan, så hur det ser ut vid femtiden vill jag helst inte tänka på.

Tvärstopp var ordet för Essingeleden med. Kör i Södermalmsfilen så länge jag kan, glider lite mellan bilarna och korsar heldraget för att smita in i påfartsfilen från Huvudsta. Kokpunkten närmar sig och jag funderar allvarligt på om motorn tänker sätta eld på min rumpa. Det känns så. Väljer mellan värmeslag och att vara olaglig, och kör sedan lite fint i vägrenen. Filerna går ihop till två och jag svänger så klart in i sista stund. Aha, en olycka! Och polisen - iiihhhh! Men de håller på med olyckan och har inte koll på fröken vägrenskörare. Phu!

Om det är kul att köra motorcykel? Jodå alltid. Särskilt i stan en solig dag med köer. Jajjemän.