Traditionell midsommar

Vissa saker är precis som när man var barn. Midsommarfirandet t.ex. Ute på landet hos föräldrarna så firar man midsommar i Hembygdsgården, en liten idyll med stora ekar och ihopsamlade röda stugor. Folkdanslaget reser midsommarstången, spelar och dansar, barnen dansar ringdans, det finns kokt korv med bröd att köpa och såklart lotterierna med rätt värdelösa vinster. På kvällen spelar något dansant band och det dansas på dansbanan och i logen.

Det var några år sedan jag var där senast, men nu var det dags igen. En alien hade inte känt sig mer främmande än vad jag gjorde i det sammanhanget. Föräldrar med barn, mor- och farföräldrar, funktionärer - och så jag. Precis så kändes det. Drygt 30-åriga Stockholmssinglar var inte den största besöksgruppen den dan, glest på den fronten. Ujuj, det var nästan som någon film med återträffar där man helt plötsligt förvandlas från ung (nåja) tuff karriärskvinna till den där blyga 14-åringen med fel kläder och smink. Förstärktes fint av en gammal klasskompis som var där med man och barn, jättefräsch i den lokala folkdräkten (själv hade jag lånat en kavaj av mor min eftersom jag inte hade tagit med en ytterjacka på hojen). Le, le, le!

En sak till som inte har förändrats är folkdanslaget. De såg ut precis som när jag var liten, vilket visade sig vara sannare än jag trodde. De flesta har varit med mer än 20 år och helt klart är det samma tant som sjunger. Det låter mer illa än någonsin, men det hör ju till midsommar!