"Så går det om man kör italienskt"

Söndag kväll och det är väl då man ska mysa hemma. Visst, i vanliga fall så hade jag dragit ett djupt lättjefullt andetag och behagfullt sjunkit ner i soffan. Men nu studsade jag upp och ner. Ringde ett par kompisar och bjöd in mig på kvällskaffe, på med stället och ner till hojen. Åhej, baxa den ut från grusplanen och så mullra iväg. Ut på Nynäsvägen och efter ett litet tag inser jag att hastighetsmätaren står på noll. Inte för att jag vet hur fort jag kör, men det rör sig definitivt fortare framåt än stillastående. Darn!

Åker av på närmsta avfart, vilket råkar vara mot Hammarby. Stannar på infarten till Skansbacken, tillika infart till MC-klubben Rapido. Raskt av och kolla vad som kan ha hänt. Åhå, hastighetsmätarmojen är lös. Oops, där lossnade den helt och vajern hänger lös... En kille i bil stannar och frågar om jag vill ha hjälp, men jag vill inte riktigt erkänna att så är fallet. Men ett buntband skulle sitta fint, så han åker tillbaka till Rapido och plockar fram ett buntband åt mig. En sådan riddare, även om han körde chopper...

Glad tackar jag och säger att "ja det är ju otroligt, alltid är det något". Inser att jag lade upp för smash och svaret kommer som en blixt "Så går det om man åker italienskt!"