Hoppas jag aldrig blir leopardtant!

Häromdagen så såg vi två damer vid frukosten, de hade nästan likadana saronger. En leopardmönstrad och en zebramönstrad. Och liknande stooora ringar i öronen. Fint. Som två övervuxna tonåringar som ska se likadana ut! På kvällen kom det en till i gänget och hon hade den goda smaken att inte ha en djurmönstrad sarong, fast å andra sidan såg hon ut som ett förök till Donatella Versace. Jisses! För er som inte har sett henne så säger jag bara - hu! Snälla högre makter, låt mig behålla barnasinnet utan att se ut så där när jag har fyllt fyrtio! Gubben på sisådär sextio bast som hade splitter nya Billabong surfarshorts och stort surflinne var också en historia för sig. Intressant hur folk som normalt aldrig skulle komma på idén att bära sådana kläder helt plötsligt tycker att de gör sig fantastiskt bra i kläder gjorda för solbrända vältränade 20-åringar...

Men nu får vi inte se leopardgänget mer, för nu är vi tillbaka i Singapore. Tillbaka till aircondition överallt, tvättmaskinen (välsigne den!) och sallad man vågar äta utan att riskera magen.

Det första jag gjorde var att skubba ner till den delen av shoppinggatan som har massa skräddare och beställa en klänning åt mig och en kostym åt en kompis. Jag tyckte att det var hutlöst dyrt för klänningen och var inte alls intresserad av att köpa någon för det priset. Bara därför lyckades jag få den för nästan halva priset! Bra där, jag börjar lära mig prutandets ädla konst. Konsten ligger i att inte vara så intresserad, men hur lätt är det när man verkligen vill köpa något? Inte alls tyvärr :-( Hoppas klänningen blir snygg nu, dyr blev den iallafall. Men vad gör man inte när man ska vara "best man" på ett bröllop, jag måste ju se bedårande ut!