Vad annat att vänta?

Såklart det blev så här. Inte kunde jag väl tro något annat, inte med min svada. Klart jag kom på den strålande idén att skaffa en egen blog. Hittills har det lett till en timmes obekvämt knappande på lilla Laptopen, djupt nedsjunken i soffan. Säkert jättebra, jag som sitter framför datorn mest hela dagarna på jobbet också.

Vinter, vinter, vinter! Sagovackert med snön på taken, på träden och i trädgårdarna på vägen till tunnelbanan. Mogonen är härlig med knirr-knarr under fötterna och är allt bara mysigt. Tunnelbanan sveper retsamt förbi precis när jag ser den, men det kommer snart en ny. Brukar det göra. 8 minuter, uj då. Kallt, kallt. 8 minuter fortfarande? Tralalala, stampa med fötterna. 8 minuter nu med? Jaha, där knastar högtalarna fram att det är "lite förseningar" och det dröjer ett tag till. Nu är det väldigt kallt. Har jag något lillfinger? Hurra, tåget kommer! Med strategisk placering lyckas jag klämma mig in på det överfulla tåget för att få den angenäma upplevelsen att stå och flåsa närmsta medpassageraren i nacken samtidigt som någon kliver mig på foten.

Ännu en underbar, härlig morgon.