torsdag 26 mars 2009

Kåplagning

Jag har en del kåpor i lager, och likförbannat står jag här och slipar...
Hur kan det bli så?


Summa summarum finns idag:

- 1 helt set i lackad kolfiber som ska bli finkåpor när Dob Vito pensioneras
- 1 original högersida, väldigt skrapad och inte användbar
- 1 original vänstersida, hel
- 2 original sidokåpor, skrapade, lackade och lite spräckta under
- 1 original toppkåpa, hel
- 1 original toppkåpa, lagad, lackad och skrapad igen...
- 1 original toppkåpa som bara är litye knäckt vid backspegelfästet
- 1 superbikekuts med små skrapmärken
- 1 superbikekuts med stora skrapmärken
- 1 lätt kraschkuts som passar på bipostobakdel

Tanken till i år var att laga sidokåporna, då det bara är fästet till d-suzarna som har spruckit. Det vore ju lite kul att slippa sätta ihop dem med buntband, det är så knöligt att ta isär av dem då. Och så vill inte min fåfänga hoj ha det. Den mest skrapade kutsen skulle också få ny lack och funka som banåkningskuts, jag är ju så svag för sps-kutsen. En trasig toppkåpa skulle lagas, lackas och få vitt nummer fält.

Ja, hur svårt kan det vara då? Lika svårt som allt annat. Kutsen är inte fixad, den spruckna sidokåpan inte lagad, men jag har börjat med toppkåporna! En är plastad bakpå, den andra spacklad över skrapmärket.
Spacklad kåpa!


Nu ska bara det andra fixas, eller så blir det buntband och skrapad kuts till premiären...

1 kommentar:

Markus sa...

Man lär sig med åldern brukar det heta. Det jag har lärt mig är att inte slipa och laga. Köper hellre nytt eller i vart fall hela saker istället.