Ser man på!

På vägen ut till Björnlunda stannade jag vid en vik och tog årets premiärdopp, hur skönt som helst. Ja, lite kallt när jag skulle doppa magen, som en den tant jag ibland är. Kom hem och insåg att det var löjligt varmt här. I hettan fanns det ett ställe som var bättre än andra - garaget. Fiffigt beläget i källaren, svalt och gott. Så jag gick ner för att få klart Luciano.

Kopplingen skruvades på utan alltför stora problem, att jag fick plocka både på och av alla ringar ett par gånger hör till det normala. Men nu sitter den på plats, med röda fina fjädrar. Efter middagen (och ngra droppar vin...) gick jag igång med vaxet på kåporna, fint som snus blev det. Satte på kåpglaset, dit med toppkåpan, på med bromsoken och framskärmen, på med tanken var f-n är tankskruven??? Nåja, den behöver bara ligga på plats för fotografering... Fram med bipostokutsen som legat i bubbelplast sedan jag köpte Luciano och vad står bredvid kutsen? En liten burk med sprintar och klämmor till bromsbeläggen! Snyggt och prydligt på en hylla där jag trodde jag hade letat. Ser man på!

Nu står han i garaget, allt bara sidokåporna ska på. I välvårdat och rent origianlskick. Visst kan man se att han har gått några mil, men han är fin! Imorgon blir det fotografering.