Efter regn kommer sol

Regn, regn, regn. Men däremellan uppehåll så man kunde ut och åka utan att bli alltför blöt. Inte alls dumt när väl regndäcken var på. Ett alldeles utmärkt sätt att bekanta sig med Don Vito Luciano, som visade sig gå utmärkt i blötan. Dessutom hann jag skruva och nollställa alla dämpare och förspänningar, samt lufta bromsarna. Mycket roligare att meka i depån än hemma. Men kallt och blött i depån var det ju, en oherrans tur att det var just Kinnekulle vi var på. Tak i depån är underskattat!

Efter att ha lastat in två hojar, tre uppstättningar kåpor och tre uppsättingar hjul samt övriga bra-att-ha-saker styrde vi Brum-brum mot Gelleråsen. En rejäl middag på den indiska restaurangen i Karlskoga (de vet vad service är!) kom hela gänget ut till banan. Likt en zombie vandrade jag runt innan jag gav upp och damp i säng redan vid kvart i tio. Meka till två och gå upp kvart över fem är inte bästa uppladdningen...

Don Vito Stod med regndäcken på i bussen, så självklart regnade det inte på morgonen. Snabbt byte till vanliga hjulen sen var det dags att köra. Stoppade ner fötterna i de tidigare blöta stövlarna som jag så smart hade ställt i torkskåpet (det finns en tvättstuga på Gelleråsen!) bara för att inse att det låg två blöta strumpor nedknölade i vänsterstöveln... Mmmmm! Nåja, fräschör är väl inte huvudnumret på en bankörning.

Börjar köra och det är hur kul som helst. Lite svårt att få av hjälmen eftersom leendet är bredare än hela huvudet efter varje pass. Det kommer lite regndroppar då och då, och när vi ska ut ett par pass senare så droppar det från en ganska blå himmel. Äh, det torkar när det kommer ner på den solvarma banan! Tjena. Helt plötsligt vräker det ner. Lagom när jag kör ut ur depån faktiskt. Stora stora droppar som piskar ner på oss och jag kryper ihop i riktig jockeyställning för attbli så lite blöt som möjligt. I 50 km/h.... Som en dränkt katt smiter jag in i depån igen och tre minuter senare regnar det inte alls. Nähä, bara när jag körde minsann.
Skillanden syns inte utanpå om man inte letar...

Hypertrick... Innebörden klarnar, jag är kär! Han bara brummar på som tåget, fantastiskt drag och kraften kommer jämnt och fint. Lite släpp närjag går på för hårt, men jösses vad det är kul att köra. Han passar på Gelleråsen, med alla rakor mellan kurvorna. Kör fortare än vad jag har gjort förut, utan att jag ens behöver anstränga mig. Vilken hoj!

Provade Ronnys 998S, det var kul. Kändes större än mina, vilket får anses lite märkligt eftersom det är samma chassi... Men annan kuts samt helt annan fotpinne-sättning gjorde sitt till. Hjälp vad långt ner de satt, stod verkligen på tå i kurvorna. Visst kändes det att det är hen helt annan motor i den, men jag gillar min brötande vibrerande gammelhyper.

Jerry och Don Vito sida vid sida i solen. BIltemas framstöd funkade fint för att stå på, men inte när man ska byta hjul eftersom det tar emot framaxeln.


Efter strålande solsken hela eftermiddagen var det läge att konstatera - än en gång - SOLSKYDD. Nu är ränderna på axlarna ännu mer ingraverade, det blir inga små snygga linnen den här sommaren inte.


Middag vid Våtsjön, lasta av allt hemma hos mig till mammas "förtjusning" (ska du fylla hela logen nu också????). Ett glas vitt på altanen i kvällsolen, sen gick sömntåget.