Lilldocke

Hälsokontroll

2010-02-24T20:27:00.002Z

Ja, det ska man ju göra ibland. Och när den eländiga förkylningen vägrar släppa, håret trillar, huden är torr som fnöske och naglarna går i bitar så kanske det passar extra bra att klämma in den. Det kanske är någon brist som kan avhjälpas, taskigt blodvärde är ju inte helt ovanligt.

Fyller i formuläret och svarar snällt på frågorna. Tar blodprov och blir mätt och vägd. BMI 21,4, midjan klart mindre än höften, damen är nöjd. Lågt blodtryck som vanligt, men det är ju medicinskt bra. Svar på blodprov nr 1, kolestorolet är fin-fint. Riktigt bra säger hon till och med.

Jaha, blodvärdet då? Dröjer lite till, först syn- och hörselkontroll. Utmärkt syn och hörsel (det är tydligen skillnad mellan att höra och att lyssna...), ser till och med raden under den som ger 1.0. Och där kom svaret på blodvärdet, alldeles utmärkt det med.

Jaha, frisk som en nötkärna alltså. Jättekul, men varför så trött? Bara att våga sätta igång med träningen sa hon, så jag avslutade dagen med att gå hem från jobbet. 40 minuter, nu är det bara att öka!

Kontorsliv

2010-02-18T12:30:00.003Z

Sitter i Björnlunda och jobbar idag, vilket göra rutinerna något annorlunda än vanliga dagar på kontoret i stan.

Vanlig dag i stan:
Gå upp, duscha, äta frukost, klä på sig fina jobbkläder. Knatar till tunnelbanan, åker, går, kommer till kontoret, tar kaffe ur maskinen. Siter vid skrivbordet, går på något möte, äter lunch med kollegorna, tar mer kaffe kaffe, jobbar lite till, går till tunnelbanan, åker hem.

Vanlig dag på lantliga kontoret:
Går upp, klär på sig bekväma kläder, kokar en kopp te, sätter igång datorn. Hämtar ved, tänder i köksspisen. Jobbar ett tag, kokar gröt till sen frukost, tänder i braskaminen, lägger på mer ved i köksspisen. Går till fåren för att ge dem mat, svarar i telefonen och ber att få ringa upp när "jag har kommit tillbaka från fårhuset" till kollegans ohejdade glädje, jobbar lite till, lägger i köksspisen igen, fotar lite fåglar i morgonljuset, jobbar lite till, kokar kaffe, jobbar lite till, lagar lunch, tänder den nu slocknade köksspisen, jobbar, kokar kaffe, klappar katten, jobbar...

Bra att jobba från landet! Väldigt ostört med många små pauser och välbefinnandefaktorer. Fast å andra sidan kan en vanlig dag på jobbet i stan innebära utflykter då jag får se saker som denna:

Nationalmuseum i vinterskrud

Inte illa det heller!

Alla hjärtans dag

2010-02-17T09:19:00.004Z

Alla hjärtans dag, denna romantikens högtid! Man kan haka på tåget och köpa dåliga och dyra röda rosor, gelehjärtan i hjärtformade askar eller annat godis som dagen till ära också säljs i hjärtformade askar. Eller så köper man något som ens käresta vill ha.

Jag fick något jag ville ha av min käresta:

Kanske inte vad man direkt skulle förknippa med romantik, men i min värld var det fantastiskt :-) En alldelse egen slipmaskin!

Garagebygget framskider

2010-02-14T14:01:00.009Z

Lite bilder på hur det går med garagebygget, nu är det bara målningen kvar! Det var dessutom ett tag sedan bilderna togs, så det är inte omöjligt att den redan har påbörjats.

Inne på logen hittar man inte längre bara hö - utan även ett garage!

Ganska rymligt, ca 40 kvm invändigt. En av de ursprungliga bjälkarna är kvar.

En vanlig dörr för att man inte ska behöva ta vägen runt för att komma in.

Utsikten är inte helt fel...

En rejäl port för att kunna komma in. Och en elcentral med 3-fas!

Nu ska det bara bli lite mer vår så vi kan få ut släpet och komma ut med hojarna! Just nu känns det väldigt långt dit...

Mässa för bövelen!

2010-01-30T20:13:00.003Z

Nu har det gåttför långt. En helg i Götet med massa sköna Ducatister och itne ett ord på bloggen. Dags för Presidenta att skämmas lite. Eller mycket. Det är valfritt för läsaren att välja.

Föregående helg så tog Regio Ovest saken i egna händer. Ordnas det ingen riktig MC-mässa i Sverige bara för en liten finanskris så ordnar SDK en mässa. Upplägget är bekant - lokal med hojar, massa människor, lite tävlingar och mat. Så en fest på detta, precis som vanligt alltså.

Skillnaden bestod bara i storleken och att hojarna bara var Duccar. Eller inte alls faktiskt. Både en Squalo (byggd på en SS) och en gammal Lverda hade smugit sig med. Men Laverdan var iallfall RÖD och inte orange...

Valda delar av styret med bihand prövade järnhästen på räls för att ta sig fram och tillbaka. Mycket praktiskt, då kunde vi korka upp bubblet redan när vi passerade landmärket Björnlunda. Våra medresenärer såg lite förvänade ut, men klagade inte så det hördes iallfall. Goa som Götlaborgare kom vi fram tidigt till västra utmarkerna. Incheckning och så middag stod på schemat. Tilltänkta stället var lite väl hippt och hade lååång kö, påminde lite om mässan för två år sedan. Snabbt valdes ett annat alternativ och vi kom till bords. Nillan skulle ansluta och fiskade upp ett 15-tal ducatister på vägen. Tursamt nog lämnade ett antal civilister restaurangen precis innan, så vi fyllde glatt upp en hel avdelning på stället. Kvällen svslutades i hotellbaren, och för tant- och farbrorligan blev det inte så farligt sent. Vissa andra prövade det gamla knepet "efterfest på hotellrum" halva natten.

Pigga och glada kom vi iväg till mässan mitt på dagen. Andra var mindre pigga och glada, det kostar att ligga på topp när man är över tjugo. Mentalt räknas inte, kroppen är obarmhärtig. Fick prova den lokala specialiteten Spårvagn för att ta sig fram, läskigt värre. Mässan var toppen, bäst var bildspelet Track girls. Tack Fredrik! :-) Däckskrängartävlingen var klockren, men ingen kom på att muta med vin. Den som hade gjort det hade haft god chans på en uppsättning däck... Men vilken stil de hade våra tävlanden, och så duktiga!

Tillbaka fick det bli taxi, nog med lokala färdmedel för denna helgen. Lite piff och puff, fördrink på hotellet och så dags för fest. Mycket mat som vanligt!Vår värd på restaurangen tyckte vi skulle tävla i karaoke, och det var slutdiskuterat. En herre vid namn Antonio med hästsvans säger man inte nej till... Säga vad man vill om framförandena, men mycket vilja var det. :-) Lika mycket vilja som Antonio hade att konstant höja volymen, så om man inte skrek sönder rösten på karaoken gick resten på att försöka prata med dem man inte så ofta träffar. Tillslut - och detta var långt efter 22 vill jag påpeka - traskade vi hemåt via träffpunkten McDonalds. Jösses vad en cheesburgare och en milkshake sitter fint framåt natten!

Nu ska man bara ta sig hem också. Nattamaten gjorde sitt till, var helt okej på förmiddagen. En stabil hotellfrukost och stora hejdåkramar senare var vi påväg mot centralen. Ståndsmässig första klass med stora fåtöljer, härligt. Mindre härligt att jag direkt blev åksjuk. Så mycket för att jag var i gott skick. Ha! Lyckades somna och vaknade i metropolen Hallsberg. Sedan började den stora plågan. Sista halvtimmen hade t.o.m. Peo börjat tycka synd om mig (istället för "skyll dig själv bakis-tanten") när jag sitter och är totalt grön-vit i ansiktet och bara andas ljudligt. Klarar mig iallfall fram till centralen och står knäsvag på perrongen. Taxi hem och dö på soffan.

Lite sliten, men det var helgen värd! Alla ni som missade mässan: Pilutta er! Tack till Charlotta, Hauge och alla som gjorde det till ett toppenarr :-)

Garaget fullt

2010-01-21T19:54:00.003Z

Don Vito är hos matte igen! Innan jul lämnades han i ett känt garage i Vasastan för nya kamdrev och timing av kammarna. En lätt operation som borde gå snabbt. Först saknades någon del och när den kom så skulle jobbet göras. När allt var klart så var stan inbäddad snö. Och släpet saknade vinterdäck. Strålande planering med andra ord.

Men i helgen fixade Peo på vinterdäcken och igår skottade vi fram släpet efter det senaste snöfallet. Färden in till stan gick bra, och vi prakerade så nära garaget som det bara gick. D.v.s. ovanför den branta backen... Nu vet vi hur många personer som behövs för att putta upp en liten hyper uppför backen - tre! Peo tog styret, mr T andra sidan och jag tog ett stadigt grepp om rören och skjöt på.

Det gick bra ända tills vi skulle uppför rampen till släpet. Hal som såpa och i en extra brant vinkel dagen till ära. Benen gick som trumpinnar på grabbarna, men hojen rörde sig bara långsamt framåt. Det var på håret att vi kom över kanten, men tillslut var han inne. Nu står han i garaget vid Bellona och mår gott igen. Snart kommer han ända ut till Björnlunda och blir ihoplockad igen.

Som grädde på moset hämtade jag bilen från verkstaden imorse också. Vattenpumpen hade gett sig, fick mig att tro att bilens sista stund var kommen. Men ett hål djupare i plånboken kom han hem och spann som en katt.

Skönt att ha sin maskiner hemma!

Från ett hål till ett badrum - nästan

2010-01-18T20:26:00.005Z

Nu börjar man faktiskt kunna se att ett badrum är på gång. Det stora hålet har fått väggar och golv, idag till och med tak. Slangar kommer ut ur väggarna på förhoppningsvis rätt ställen, likaså elkablar. Men nästan lika mycket kaos som innan är det...

Rör innan golvgjutning, nu är det gjutet och klart.

Lite lagad vägg med vatten till dusch och tvättmaskin. Till och med avloppet till tvättmaskinen har de lyckats knacka in i väggen :-)

Snygg lösning! Det här är i garderoben där allt kommer in. Det ska täckas med en lucka, sen kan man bara öppna och stänga av valfri ledning. Och att rörisen/elkillen även är finsnickare i botten borgar ju för att det blir bra gjort...

Frisk är en definitionsfråga

2010-01-17T19:32:00.002Z

Förutom det välkända faktum att jag knappast kan definieras som frisk när jag är hängiven ducatist och dessutom presidenta i världens bästa klubb, så tyckte inte resten av kroppen att den var riktigt frisk heller. En vecka sjuk från jobbet, det är inte ofta jag är borta så länge. Så då kunde man ju tänka sig att jag skulle vara helt frisk när jag väl började jobba igen. Jo tjohejsan!

Möte med ny viktig kund i tisdags, så det var bara att låtsas frisk. En lång dusch och rejält med smink, sen såg jag riktigt presentabel ut. Den stora hhostattacken mitt under mötet glömmer jag, i övrigt gick det rätt bra. Om jag undantar att huvudet helst ville fungera i ultrarapid. Men det kanske har lika mycket med den långa ledigheten att göra? Nåja, tillbringade resten av veckan på jobbet, även om jag inte var där 08.00 precis. Och här sitter jag och hostar och nyser fortfarande. Morr!

Tur att det går framåt med lägenheten iallfall! Nu börjar badrummet se ut som ett rum, golvet är gjutet och väggarna är grovputsade. Alla rördragningar kommer ut ur vägg och golv där de ska, ser riktigt bra ut. Sen att resten av lägenheten ser ut som ett bygge, det är amällar man får ta.

Ännu inget jobb i sikte

2010-01-11T20:55:00.003Z

Året börjar bra. Hann ha en semesterdag innan förkylningen från helvetet slog till. Började lite smått med halsont och snörvel för en vecka sedan. Vilade ut tisda-onsdag och kände mig nästan lite sjåpig när jag bestämde mig för att inte gå till jobbet på torsdagen. Nåja, det var ett så kallat "smart beslut". Flyttade mig mellan sängen och soffan och mådsde allmänt pyton. Så även i fredags.

I helgen gjorde vi iallfall visit i Björnlunda, ett kallt sådant, Det kanske inte går under kategorin "smart beslut", men mamma fyllde ju år och vi tog det lugnt... Så igår insåg jag att det drog ihop sig till arbetsdags igen och uppenbarligen är jag allergisk mot det. För det är sjutton vad jag snörvlar och hostar, det gick knappt att sova.

Så ännu en dag hemma, men nu kryddad med lite jobb på distans. Och när jag åkte till affären kände jag mig i det närmaste skuldmedveten. Men det kan ju knappast likställas att ta bilen till affären och att gå upp i ottan och jobba åtta timmar... Så samvetet fick på truten och jag kom iväg till affären. Imorgon blir det mjukstart med ett möte och lite extra jobb. Men inte en heldag.

Inte vad jag trodde för en vecka sedan när nysnigarna började!

Skönt att bo i stan?

2010-01-09T23:24:00.002Z

Första besöket i Björnlunda för i år. Det är vid sådana tillfällen en känsla av hur bekvämt det är med lägenhet kan infinna sig. På gården finns det två hus, ladugård, loge (på väg att bli delvis garage), fårhus, gamla stallet och en sjuhelsikes massa snö. Detta ställe bebos normalt av en människa, en katt och två tämligen feta får.

Stora boningshuset är stooort. Där finns bergvärme och hyfsad isolering. Stugan är mindre, dock ganska stor för att vara stuga. Två våningar, kanske 150 kvm totalt. Några år gammal bergvärme, isolering i form av timmer och tvåglasfönster. Funkar fint alla normala svenska fjösvintrar. Funkar mindre bra en riktig vargavinter...

Värmerören går genom några sidoutrymmen på ovanvåningen som saknar uppvärmning. Ja, de fryser när det blir tillräckligt kallt tillräckligt länge. Så nu står dörrarna till dessa svinkalla utrymmen öppna mot resten av huset, värmefläkt står på ovanvåningen. Hu! Vattnet går genom ett oisolerat utrymme bakom vedspisen, dock inte mot den murstocken som blir varm. Det fryser också. Öppna dit, fram med fläkten så löser det sig. Värmeelement i farstun för att mota den värsta kylan från dörren, en bit isloering för kattluckan. Något Mao inte alls förstår sig på.

Vattnet i fårhuset fryser också. Ner med varmvattenshinkar dit. Och så elda. Bära in ved, hålla tänt både i kaminen och i vedspisen. Någon som är van att elda i vedspis? Det går bara in ytte-pytte lite ved åt gången, så ca 45 minuter har man på sig innan den behöver fyllas på. Kaminen är lätt, den tar ett par -tre timmar iallfall.

Så här håller mor min på nu, det påminner en del om gamla tider. Tur vi har gott om ved! Vi komemr ut idag med ytterligare en liten värmefläkt och (helt otippat, eller hur?) då går såklart säkringen. Inte i något av husen, utan en av faserna på stolpen i skogen har gått. Numera vet vi dock var de sitter, så det löste vi enkelt. En till i reserv har vi, sen blir det jobbigt.

Nu har vi tagit Mao och ska gå till sängs. Det ärbara lite kallt, säkert 16 grader eller så. Och dragigt på golvet. Duntäcke, filt och katt kanske funkar?

Demolition team

2010-01-08T18:52:00.005Z

Så har då hantverkarna börjat med badrummet. Det första som mötte oss när vi kom in i lägenheten var den här:
Hallen är intäckt och har masonit på golvet och de har nogsamt tejpat för dörrarna in till de övriga rummen. Otroligt, de gör som man ska! Det visade sig att vatten och avlopp fanns i garderoben som vi trodde, röris hade fryst rören och kopplat bort de gamla elementen. Bra jobbat, snickaren trodde de skulle få tömma hela husets värmesystem. En viss improvisationsförmåga hade han också, när det inte ville sluta droppa la han locket till skruvdragarlådan under röret:

Peo var måttligt nöjd, då det var vår skruvdragare som låg i köket. Men det kändes lite som ett nödfall, så hellre det än att det droppar i bjälklaget... Så, in till badrummet. Eller - det förre detta badrummet. Allt var ute, toalett och handat låg prydligt upplagda på masonit i vardagsrummet och resten låg i högar på golvet eller i de stora sopsäckarna.

Ett före detta badrum:

Inte mer för oss att göra här, bara konstatera att de verkar sköta sig! Nu ska vi bara få fram inredningen också....

Ny lägenhet - upptäcksfärd

2010-01-07T20:40:00.007Z

Vad är det första man gör när man har fått tillträde till nya lägenheten? Man går dit och kollar runt lite, pillar lite och funderar på färger. Öppnar lite lådor och hittar - mat! Och tårtljus! De hade uppenbarligen glömt att tömma en skafferilåda på mat, den var helt full av ris, pasta och mjöl. Hoppsan då! En annan låda hade vissa rester av kalas, tårljus och annat:
Städfirman hade inte riktigt gjort sitt jobb - och då tänker jag inte på spindelväven och dammet som var kvar... Suck, hur svårt kan det vara att göra sitt jobb???

När vi tröttnat på det så gick vi lös på telefonjacken. Ett i varje rum känns inte helt nödvändigt i denna IT-era. Förutom att vi tänkte ha Ip-telefoni så hag vi ju bärbara telefoner och behöver inte ha jack överallt. På vissa socklar var det till och med dubbla dragningar, fint som snus. Slita, slita, vi kände oss som en viss TV-reklam. Tur att målarna kommer sen och gör fint igen...

Sen var det diskmaskinsproblemet. Idag har vi en superfin, tyst, 60 cm diskmaskin. Den vill vi ha med, men i köket fanns bara en 45 cm maskin. Men man borde kunna byta en av lådhurtsarna mot en diskmaskin, det måste undersökas:

Ut med alla lådor, loss med alla skruvar. Men skåpet det satt fast. Frågan är nu om det förbenade avloppet kommer sitta ivägen eller inte. För självklart gick avloppet bakom första skåpet och brunnen satt precis mitt emellan. D.v.s. in på nästa också. Så har vi otur så får vi inte in maskinen i något av de tilltänkta hålen :-( Nåja, än finns det hopp.

Fast först ska jag bara vila lite. Passade på att bli förkyld när det närmade sig jobbtid igen. Så självklart kan inte jag göra något jobb, det får herrn utföra. Jag satt på golvet mot det varma elementet och tittade på när skåpet undersöktes... Prosit!

Vinter i stan

2010-01-05T22:19:00.005Z

Nu är det kallt och vinter på riktigt! Till och med vår förort ser lite charmig ut när allt är täckt av snön.

Snöflingorna var stora som cornflakes och alldeles fluffiga. Barnsligt behov av att leka i snön infann sig, men något mer vuxet kom väl ivägen som vanligt. Träningen kanske. Ansåg att det var nog med julvila och begav mig till gymet två dagar i rad, efter att ha värmt upp med långpromenad längs med vattnet i solen. Det var vi inte ensamma om, uppenbarligen var det aktiviteten för dagen på nyårsdagen. Några i varma praktiska kläder, några i mer fåfänga varianter som såg lite kallt ut.

Men straffet för min julvila kom omedelbart. För inte kan det väl vara så att det var straff för att jag tränade två dar i rad? Var ju tvungen att prova min fina pulsklocka som jag fick i julklapp. Kanske en hint från kärestan om att forma till sig lite mer? Vem vet, vem vet...

Nåja, i går kväll började halsen klia. Illavarslande. Så börjar alltid mina förkylningar. Ujuj. Så inatt agerade jag centrifug och när morgonen kom stängde jag av väckarklockan och fortsatte sova. Resten av dagen har framlevts vid köksbordet, i soffan och på sägngen. En värld utanför lägenehten? Nejdå, den har jag inte sett.

Får se om det blir bättre tills imorgon, vi måste ju upp och kolla i nya lägenheten!

God Jul!

2009-12-28T19:26:00.009Z

Jul, jul, åh så skönt! La av jobbet redan veckan innan, sånär som på ett litet möte på måndagen. Allt såg med andra ord ut som julefrid i god tid. Mjo, så småningom skulle det bli så. Men först så en dos julklappspanik när Peo klämmer ur sig att han har sex stycken julklappar till mig. Hjälp, jag som var nöjd för jag hade kommit på en! Ut och shoppa, så löste det sig hyfsat iallfall.

Så var det julgodiset som vanligt. Mindre tillverkning i år, bara närmare 300 bitar. Så här ser de ut under själva proecssen:

Och så här såg det färdiga resultatet ut:

Årets iakttagelse - det är inte gott om lämpliga snygga kartonger ute i affärerna. Och det är inte smart att leta efter det dagen innan man ska åka hemifrån för att fira jul. Julstressen smyger sig på...

Tillslut åkte vi söderut i en fullastad bil. Vi och alla andra Stockholmare. Kö från Hallunda och söderut, släppte innan Södertälje, allt som vanligt. Ett par kilometer innan vår avfart på motorvägen vid Järna tar det tvärstopp. Sedan är det krypköring omväxlat med stillastående som gäller. Ser man på, en lastbil har vikt sig tvärs över E4, ingen kommer förbi. Men bussigt av honom att göra det precis i höjd med avfarten så alla kan åka av och sedan på igen, då med viss fartskillnad. Så med en medelhastighet på 2km/h kom vi fram till avfarten och kunde fortsätta fram.

Efter det kunde julefriden äntligen infinna sig. Så otroligt vackert med all snö och sol på själva julafton:

Packa pappas kappsäck

2009-12-15T20:12:00.004Z

Eller - packa nästan 1800 julklappsutskick till alla medlemmar! Förra året slog vi läger en helg i Björnlunda, men det hade vi inte tid med i år. Så casa Balsvik ställde upp. Praktiskt det där med stor åldersskillnad på barnen, de stora passade glatt den lilla när alternativet var att packa kuvert.

Med oanad effektivitet satte vi igång, nästan så vi undrade om Bumse-klubben hade kommit på besök. Peos gamla gener måste ha smittat! Fikapaus efter att alla etiketter var klistrade, fika är vi bra på. Så i med alla julklappar och klistra igen kuverten. Plättlätt, vi förjänade en fika igen., Denna gång med glögg som snälla Jenny hade med sig.

Julklappspackning - de andra bilderna visar ju vad vi packade...

Så inom kort, så kort som svensk postgång lyckas med, kommer julklappen landa hos ducatisterna. Hoppas den blir uppskattad!

Lantlig motion kontra stadsmässig...

2009-12-13T20:58:00.004Z

Kollade av garagebygget lite. Återigen kunde vi konstatera att vi kommer få ett stabilt garage. Väggarna var lika väl tilltagna som golvet, det bådar gott. Bara de blir klara nån gång också, så vi kan komma in och börja inreda till pärlorna.

Efter inspektionen hittade vi den äldre generationen i full fart med att gräva trädgårdslandet. Lite i smyg sådär, så vi inte skulle komma på idén att vi borde göra det. Men precis så tänkte vi. Så jag gick igång med grepen medan Peo började bära upp grenarna från det nedsågade bigarråträdet. Det var ganska jobbigt att gräva trädgårdsland och det gick uppenbart fortare för mor min. Hmpf!

Stort nygrävt trädgårdsland...

Efter lite tekniktips fick jag bättre flyt och gjorde klart större delen av landet innan jag blev tvångsavlöst och i smyg pustade ut. Frågan var ju bara om vi nu kunde slippa träningen som var inplanerad vid hemkomst. "Nänä" sa jag kaxigt och tyckte att det var läge för lite konditionsträning.

Så väl hemma gjorde vi som stadsbor i största allmänhet, gick till gymet och avverkade drygt 5 km på löpbandet. Men någon fortsättning med vikter kändes inte nödvändig...

Stripp?!

2009-12-07T20:34:00.007Z

I veckan ska Don Vito på lite transplantation hos Dr Trim, nya fina ställbara kamdrev ska monteras. För att det ska gå lätt ska han självklart förberedas. Kåpor och annat löst skräp var redan bortplockat, så nu rök resten för lätt åtkomst. Listan som jag fick såg ut som följer:

-Ta av alla kåpor och kuts

-Ta av tank

-Ta av luftburk

-Ta av trottelhusen

-Ta av insugen

-Ta ur tändstiften

-Ta av remkåporna

Plättlätt, ta av har ajg en viss talang på... Min trasselhärva med batteri och hemmagjord hållare är ju lite knepig, så ett och annat foto under tiden blev det. Ett samtal till meksupporten i Kollanda verifierade att trottelhusen var det jag trodde, och att insugen var det bakom. Kan ju vara bra att veta om man nu ska ta bort dem.

Naken hoj från sidan, utan batteri och remkåpor

Inga trottelhus, inga insug. Tomt värre!

Tillslut var allt borta och alla delar något sånär rengjorda och uppmärkta. Nu står han alldeles naken och väntar på att få komma till operationsbordet.

Som belöning för den goda insatsen i garaget fick vi lite rester till lunch. Risotto med parmaskinka och sallad. Sämre kan man ha det :-)

Mer garage!

2009-12-06T20:37:00.003Z

Kollade av bygget i helgen och visst har det hänt grejor. Hela framsidan var belamrad med material, så även inne på logkistan. Och golvet börjar komma på plats.

Golvunderbyggnad!

Nog för att vi pratade om att golvet skulle vara stabilt, men nu känns det som vi kan köra in bilen där också om det skulle behövas. Vilket kanske låter helt normalt för ett garage...

Nu är det bara att hålla tummarna för att de fortsätter jobba också, och inte bara lägger dit material och verktyg. Radio och beslysning fanns tillhands, och det passade Peo på att utnyttja. Han snickrade glatt ihop en sågbock så att den nyinköpta motorsågen kunde göra sitt jobb dan efter. Varför träningskort när man kan såga och hugga ved?

Garagebygget har börjat

2009-11-22T15:07:00.004Z

I veckan kom då äntligen grabbarna och började riva ut på logen, så att det nån gång kanske ska kunna bli ett garage där inne. Golvet ligger nu som en enda stor hög på baksidan, väntandes på att bli uppsågat som ved. Torrt som fnöske, blir perfekt som spänt. Nu vet jag iallafall var jag kommer hitta kärestan det närmsta året. Bakom ladugården, huggandes spänt...

Så här ser det ut när golvet kom bort:

Ganska så stort! Väggarna ska tätas och isoleras, nytt golvbjälklag och nytt innertak på en sisådär 3 meters höjd. Sen har Bellona och Don Vito fått ett helt okej hem. Lagom till sommaren?

Skinnställ 2010 har börjat

2009-11-20T15:17:00.002Z

Andra människor har beach 2010 som mål, vi Ducatister har oftast "Skinnställ 2010" som vår målsätting. Det är ju för hemskt att garderoberna alltid krymper ställen över vintern och vi stackare tvingas späka oss för att kompensera detta.

Vår späkning har börjat på det lokala gymet, medlest löpband och gruppträning. Själv har jag hittat "Dansmix", en fånigt svettig kobination av dansande och gympande. En glad kille får en hel sal med tjejer att jucka mot spegeln - briljant! Men som sagt, en hel sal med tjejer. Alltså inget för den manliga halvan av hemmet.

Så igår var det dags att testa Bålstyrka 30. "Bålstyrka får du träna alla de muskler som stabiliserar bålen. Du stärker både rygg, svank samt den viktiga bäckenbottenmuskulaturen. Det är numera välkänt att de musklerna påverkar vår balans, koordination och styrka. Ett Bålstyrkepass är 30 minuter långt. Det passar alla och inga förkunskaper krävs."
Låter som ett bra pass för trötta ducatister. Jo tjohej!

En käck, fräsch sadist som plågade oss med magövningar och armhävningar på löpande band. Svetten droppade på golvet och ett flertal gånger hördes en tydlig "duns" när fröken helt enkelt trillade ihop eller tappade ner benen. Som en riktig sergant gick hon runt och kollade att vi inte fuskade och svankade och när hela kroppen skakade så kom det "bara fem till nu!". När vi gick därifrån skakade kroppen och vi var lätt illamående.

Suveränt - jag har hittat mitt perfekta pass!

Säkerheten först

2009-11-16T11:18:00.002Z

En gång i tiden var jag en glad hästtjej som tyckte att det var fånigt dyrt med ridutrustning. Dyra ridbyxor, dyr hjälm, stövlarna kostade hur mycket pengar som helst och själva ridningen ska vi inte ens prata om. Idag har jag hittat ett botemedel - börja kör hoj... Helt plötsligt känns inte ridhjälmen för 1000 kr speciellt dyr, och hanskarna för några hundra är ju rena fyndet.

Den andra sidan som har påverkats är säkerhetstänkandet. Det gäller ju förvisso inte bara mig, men ändå. Idag är det säkerhetsväst och bra hjälm som gäller, annat var det förr. När jag krängde på mig den otympliga säkerhetsvästen började jag fundera på om man inte skulle kunna använda MC-skydd istället. En sån där väst med bröstskydd och ryggskydd, det känns ju lite smidigare än dessa klumpedunsar i neoprenliknande material. Fast å andra sidan, en väst som ger lokal värme runt magen skulle kanske kunna säljas som trim-medel!

Säkerhet hit och säkerhet dit - hur kommer det sig att jag som är så försiktig (närmast feg) ägnar mig åt sporter som kräver att jag står och klär på mig en massa skydd???

Styret sammanträder

2009-11-04T20:49:00.002Z

Efter en period av stoppa-huvudet-i-sanden-efter-årsmötet tog Styret tag i saken och hade en hel dag och kväll inplanerad. Tanken var väl att ha genomgång på dan och svaluta med middag.
Jo tjohej!
Vi började med att granska däcksvärmartemperaturer och sparka däck i garaget i en timme.

Så fort vi hade satt oss vid mötesbordet så kom frågan -När är det mat? Så efter en timme var det dags för matpaus, pizza till grabbarna och mackor till tjejerna. Fram med papperna igen.

"Den där cheesecaken, ska vi inte få lite till mellanmål?" Fram med Dicks frysta cheescake, mumsa, mumsa. Fram med papprena igen.

"Har ni sett den coola filmen med Ben Spies?" Kolla lite Youtube, skratta hysteriskt, fram med papprena igen.

"Är det dags att göra potatisgratängen nu?" Fixa gratäng, Annika gör snittar. Äta snittar, dricka lite vin, fram med papprena igen.

Klubban i bordet - alla punkter avklarade! Fram med maten och HUR kan det komma sig att första magnumflaskan vin redan är slut???? Äta kött med potatisgratäng, italiensk glass i stora lass till efterrätt. Maten hann inte mer än ut från bordet och första drinken var inte uppdrucken innan popcornen kom fram. Och innan vi lämnade Andreas lya hade även den andra cheesecaken hunnit bli uppäten.

"Vägen till Ducatistens hjärta går genom magen"

Försenade inlägg...

2009-10-13T19:50:00.002Z

Precis som flyget blir inläggen om Lissabon lätt försenade. Inte tusan hade jag räknat med att jobba en sisådär 23 timmar på två dagar det första jag gjorde. Just nu ligger jurister inte så högt på min pouläritets-skala minst sagt.

Nåja, kompsaldot som låg på minus efter helgen börjar återhämta sig...

Lissabon!

2009-10-10T17:17:00.003Z

Liten semester pa hostkanten, Lissabon onsdag till sondag. Det borjade med installt plan och manga timmar pa Arlanda, men har stadigt blivit battre. Ingen troja har man behovt ha pa sig, och mat och vin i overflod. Ett visst matt avshopping har vi hunnit med ocksa. Samt en tripp till Estoril, badorten strax utanfror stan som kanske mer ar kand for sin GP-bana... Sa har langt kan det iallafall sammanfattas med: Vill stanna langre!!!!

Narmare rapport efter hemkomst...

Jobbliv

2009-10-06T19:19:00.004Z

I förra veckan var jag på introduktionskurs med jobbet. Ja, nu började jag visserligen i februari men det kan visst bli så ändå. Två dagar fyllda av föreläsningar, bolags-VD, Sverige-VD, koncern-VD... Fröken fick guldstjärna för att jag var den enda som visste hur mycket min grupp hade tjänat in under året, duuuuktig flicka! Tillslut så fick vi iallafall komma ut på studiebesök, och då såg det ut så här:

Stövlarna och västarna fick vi låna, men det var inte riktigt gjort för så mycket tjejer som besökare så de minsta stövlarna jag hittade var i storlek 43. Sen gick vi i nån halv kilometer. Plan mark var helt okej, trapporna var lite värre... Solen sken och vad gjorde vi? Jo vi gick ner i en tunnel! Jaha, nu har jag kollat på bygget av Norra länken.

Idag fick jag lite annan bild av hur en kontorslokal kan vara belägen. Man kan också ha den här utsikten från balkongen utanför fikarummet:

Idag var det kallt, men ack så härligt. Kunde inte mötet ha varit lite mer sent? Frågan är bara när Skatteverket kommer på att förmånsbeskatta att jag får åka på möten på vackra Skeppsholmen...

Nu är det slut på jobbliv för nåra dagar, nu stundar Lissabon och lite kort semester. Helt utan MC-koppling!

GATT, eller delar av iallafall...

2009-09-27T18:43:00.003Z

September fortsätter att imponera med vädret, och jag som har ställt undan Don Vito i vintergaraget! Så vad gör man? Jo, man åker till Ducati Stockholm och sällskapar emd övriga ducatister, lyssnar till mullret när alla kommer åkande och är lätt grön av avundsjuka. Nåja, frissan var ju inbokad så dagsysselsättningen var ju klar. Vinkade hejdå åt det 40-tal ducatister som var där och begav mig mot lite ompyssling.

Middagen var som ett par år tidigare på restaurangen med det passande namnet, Grappa. Maten var god, serveringen lagom italiensk. Inte hjälpte vi till genom att inte ha en aning om vad vi hade förbeställt heller. Kvällens vinnare var allas vår Amiral, som var helt övertygad om att han hade beställt något helt annat än vad han hade. Både till sig själv och till Eva-Lena... En lätt gissning är att hon kommer kontrollera alla framtida beställningar!

Efter lite hjälp från mobiler som kunde visa forumet och listan gick det lite lättare och maten som kom in var supergod. Men herrejösses, servitirisen rekommenderade ett franskt vin! Det rättade vi såklart till och andra flaskan vi tog in såg ut så här:

Bäst att fota så jag kommer ihåg vad det var för vin...

Sisådär efter midnatt rullade vi ut och haffade en traxi mot Solna. Mätta, runda under fötterna och trötta. Som vanligt en härlig tillställning med Ducceklubben!

Lantliga leksaker

2009-09-22T18:01:00.004Z

Nu var vi ju inte i fjällen, men hälsosamt och stärkande var det på Ombergs turithotell. Vi var nere vid frukost med de andra pensionärerna redan före nio, så vi kom iväg hemåt redan på förmiddagen. Via ett pit stop på Biltema (vi skulle ha en tratt, det blev smått och gott för 1200 spänn!!) kom vi till den lantliga oasen Björnlunda. Som vanligt satt mamma oss i jobb, så nu är potatisen upptagen för året. Svettigt i septembersolen, men ack så mysigt. Varm sol betyder ju grill, och eftersom vi är som vi är så shoppade vi en ny sådan under sommaren:
Jo, den är faktiskt så bra som man kan förvänta sig...

Don Tony hade skickat med oss godsaker så skulle dessa grillas:

Fänkålskorvarna, himmelskt gott!

Utlåtandet från mamsen var en njutningsfylld tystnad, vilket är lika osannolikt som att jag skulle tystna... Mer än godkänt både åt grill, grillmeister och korvarna!

Bilder från Knutstorp

2009-09-21T14:52:00.005Z

När det gäller bilder på körningen så ska man kolla på Martans sida, snyggast bilder som vanligt:
http://www.martan.se/knutstorp090918/

Det enda jag kan säga är att jag absolut måste börja köra med det mörka visiret...

Övrigt från dagarna i depån:
Tältbyn, det blev så varmt att vi satt i skuggan och hade hojarna i solen...

Jag tycker fortfarande att Don Vito är otroligt vacker, han ska få lite puts i vinter också.

Vissa kör hoj, andra syr. Zeke lagar däcksvärmare, tur att killarna är händiga.

Hemma från Knutstorp

2009-09-20T19:12:00.004Z

Knutstorp två dagar i mitten av september, under den blötaste säsongen på länge. Hur bra kändes det på en skala? Förra året vid samma tid på Gelleråsen var hojarna vita av frost på morgonen (ja okej, Gelleråsen är liiiite kyligare då), så jag var förberedd på det värsta. Allt kom på skam. Vi tar det i ordning:

Mötte upp Peo på en strategiskt belägen mack strax söder om stan, kom direkt från jobbet i lilla klänningen och hoppade i jeansen och körde iväg. Jo, jag fick börja köra för sällskapet skulle visst jobba några timmar till. Telefon, dator och mobilt bredband - sen kunde han jobba på medan vi stadigt rullade söderut. Framme redan före 22, och med bara 3 stopp. Då räknar jag inte det på avfarten mot Braehus, där vi tjuvstannade för att bara byta förare... I depån rådde vanlig La famiglia-stämning och vi lastade av hojarna och satte upp tältet, allt klart för att sova så länge som möjligt på morgonen.

Ingen frost på marken på morgonen, men ynka 6 plusgrader. Kallt, kallt, kallt, mössa och vantar på. Första passet, Don Vito strejkar som vanligt när det är kallt. Skit också! Nåja, Peo skulle börja i vit grupp, så jag lånar Bellona fortare än kvickt. Varma vindtäta västen satt fint och det gick inte fort ens efter mastervarven. Andrra passet rullade det på bättre och västen var helt onödig, faktiskt ganska varm. Till lunch började det bli väl varmt och på eftermiddagen borde jag definitivt bytt till kort underställ... I september! Mmmmmm! Kul som sjutton att köra, men attans vad banan tar på krafterna. Inte en enda målflagg såg jag under dagen, gick in i depån i förväg för att inte sluta i spenaten. Skyller på en liten förkylningskänning, för inte har väl den obefintliga träningen med saken att göra?

Passade på att prova Torbjörns fina Monster när orken tröt, jösses vad kul det var! Nu har jag också skrapat knä på ett monster, även om det knappast kan sägas vara ett vanligt monster... Hej och hå vad den hojen går fint, en fröjd att köra. Provade även Jerry på eftermiddagen och det var både välbekant och annorlunda. Som vanligt kom jag fram till att Don Vito är bäst för mig :-)

Som vanligt åkte jag och Mr Grill till Svalöv för att shoppa middag, denna gången lite mindre och lite lyxigare. Inte blev det sämre av att Don Tony hade avlämnat lite delikatesser som vi avnjöt. När allt var uppätet (eller snarare, när vi inte fick i oss mer) och vi hade snackat ett tag började kylan göra sig påmind igen. Jajaq, det är ändå dags att sova. Eller, hur var det nu? Klockan är ju hela - kvart över åtta!!! Alla gäspande människor såg lika förvånade ut och vi höll ut en liten stund till innan det blev anständig tid för sängen. Allt efter nio är anständig tid för övrigt...

Dagen efter började ännu kallare och blev ännu varmare. Orken var lite bättre och jag såg faktiskt målflaggen ibland... Men sista passet fick anstå, annars hade risken varit lite väl stor att något hade hänt.

Lastade in kvickt, så kvickt det nu går när man vill snacka med alla, och kom iväg precis när sista passet var klart. Full rulle i släpvagnsfart norrut, och precis fem i åtta rullade vi in på Ombergs Turisthotell (www.ombergsturisthotell.com) för middag och sömn. En snabbdusch innan den ljuvligt goda middagen och i anständig tid igen somnade vi totalt utslagna.

Vilka dagar, vilken säsongsavslutning! Bilder kommer...

Shoppinghojar?

2009-09-12T16:20:00.005Z

Ibland kan man inte skjuta på saker längre. Nu var det verkligen dags att fixa min läckande koppling så det skulle bli lite lättare att växla innan Knutstorp. Efter ovanligt lite problem lossade centrum-muttern och jagh kunde plocka loss hela kopplingscentrum. Hittade efter lite huvudkli packningen som troligtvis är orsak till det ymniga flödet av olja och pillade bort den. Jomenvisst, precis en sådan hade jag ju fått med mig från butiken! Så efter lite mer pill, lite svära och lite banka så satt den på plats.

Återmonterade centrum och kostnaterade som vanligt att man nu måste fästa mothållet på andra sidan fotpinnen. Äh! sa Peo, det är ju bara 180 Nm, jag håller emot. Jojo, så talar en 1098-ägare som är van vid modiga 230 Nm på bakhjulsmuttern. Men dit kom den med två knak i armbågen, och lamellerna kom också på plats efter viss oljetorkning.

Under tiden hade Peo ägnat sig åt bromsvätskebyte, frånDot4 till Dot5. Så efter detta kände vi att en lite provtur var på sin plats. men lusten att kränga på sig alla grejor och köra iväg var inte påträngande, så hur göra? Hm, vi ska ju ändå till affären... Så på med jacka, hjälm och handskar och så puttra ner till affären. En kort sträcka på lite större väg och försiktigt prova bromsverkan. Funkar fiiiint!

Parkera utanför affären, ta med tankväskan in, shoppa lilla oxfilén och så hem igen. Ser man på, inte visste jag att jag hade köpt mig en shoppinghoj!

Årsmöte med KM!

2009-09-06T20:15:00.003Z

Dags för årsmöte igen, hur kan det gå så fort? Kanske har något med den lilla saken "förberedelser" att göra. När man ska fixa allt som ska till inför ett årsmöte, samtidigt som hojsäsongen pågår för fullt, går tiden fortare än vanligt.

Förra helgen var det då dags, samling på Degernäs Camping och Herrgård. Strategiskt beläget lagom nära Karlskoga och Gelleråsen där KM skulle gå av stapeln på söndagen. Min vanliga otur så hade man lagt jobbets årliga kick-off på fredagen, så jag kom direkt därifrån på lördag dag. Mmm, bra början på helgen...

Vi riggade - eller ja, Sören riggade med viss hjälp från oss - lokalen för mötet och prepade fyra laptops för presentation och protokollförande. Hm, tekniknördar, vi? Elaka som vi är hade vi baren stängd under själva mötet och det dröjda bara 2.15h innan den kunde öppna igen. Får man vara nöjd med på över 30 punkter. Yihoo, nu kan partyt börja!

Middagen var helt underbar, synd bara att jag var alldeles för mätt när jag väl smakade den helt ljuvliga lasangen. Doggybag? Stämningen var på topp som det brukar heta och Bullerpriset gick till en kille som hade åkt dit på sitt Monster, mycket i ryggsäcken på väg hem! Hauge fick välförtjänt Årest Ducatist, och visade igen att det effektivaste sättet att få tyst på honom är att ställa honom inför massa folk ;-)

Isa frågade dan efter om jag hade varit med på efterfesten och jag hävdar att det var jag! Jag kom dit, var där i flera minuter innan jag praktiskt taget somnade i soffan... Tur att Isa kunde köra till Gelleråsen dan efter, för det hade inte jag kunnat göra :-o

Väl på Gelleråsen letade jag mig upp till speakerbåset, där Lasse M hade sagt att jag skulle vara bisittare till den ordinarie speakern under Duccerejset. Schysst utsikt därifrån, där skulle man sitta oftare! När vi väl kom igång var det löjligt roligt att leka speaker, är någon förvånad? Det var superkul rejs, precis så jag önskar att BoTTen vore. Familjärt, man känner alla, fajt om alla platser, stora leendet :-)

Ja, så får man vila lite mellan heaten...

Henrik vann välförtjänt, och Andreas körde supersnyggt till sig en fjärdeplats. Kändes konstigt att åka hem utan släp, men det gick onekligen fortare. Trött som en gris och det kliade i halsen, ajaj. Kanske inte så smart att köra kick-off, årsmöte och en heldag på Gelleråsn samma helg. Men kul var det!

Länge sedan sist

2009-09-03T11:46:00.002Z

Jaha, sommaren när det brukar vara som mest inlägg om alla körningar... Men inte i år, det tog tvärstopp. Skälet är enkelt, när min kära "extra-pappa" gick bort så gick alla fokus åt att upprätthålla vardagslivet och bloggandet lockade inte. Sen kommer det konstiga - när jag inte har skrivit på länge är det svårare att komma igen på något sätt. Bakvänt, det svåra borde ju vara att ha något nytt jämt och ständigt, men så funkar det inte för mig.

Så - framöver kommer det förhoppningsvis bloggas som vanligt. Dessutom med lite retroaktiva inslag från sommarens händelser. Som t.ex. Kemora, där jag befann mig när lusten tog slut. Eller Ducceklubben på Gelleråsen, eller på Kinnekulle, eller årsmötet och KM, eller...

Håll ut, det kommer mer!

Gelleråsen - bekträftads som regnhålan nr 1

2009-07-15T21:26:00.004+01:00

Solen går ner över skogen, vi grillar framför de påvra stugorna på Gelleråsen. Faktiskt första gången med Ducceklubben för mig i år. Så här sent på säsongen! Nästan tre månader efter jag öppnade säsongen just här, dock med SMC.

Morgonen randas och det regnar ännu inte. Men Axel som har proffsprognosen per telefon säger att det ska börja regna vid 10 och sedan komma en rejäl skur vid 12. Yeah... Så regndäcken får sitta kvar på, och jag står över första passet. Istället lånar jag Bellona och agerar master i vit grupp. Då kommer flrsta stänken som visar sig ge upp fort. Men helt enligt prognos var det blött till nästa pass och vi slänger på Bellona de nya regndäcken.

Hojarna fint i lilla partytältet...

Lite försiktigt, särskilt på nya asfalten, men kul ändå. Peo är nöjd och tycker det känns som att köra "som vanligt", och det är väl ett bra betyg till däcken. Ett pass till i blötan, sedan lockar fiket. Hmmm, kanske lika bra att äta lunch på en gång? Sitte ri godan ro med en chili con carne (självklart med ris, fölr det hör ju ihop...) när himlen öppnar sig och det börjar vräka ner. Nästan på klockslaget rätt prognos!

Störtflod, hela depån flyter åt olika håll.

Nu är inte tältet så bra skydd längre...

J-lar, kabelvindorna! Vi ger oss ut i störtfloden (det rann i hela depån) och plockar in däcksvärmare och kabelvindor från det inte alls regntäta tältet. Kurar lite i släpet och funderar på hur länge vi ska vara kvar i denna inverterade sjö. PO bedyrar att han såg en aborre simma förbi - låter helt rimligt. Går ut och kollar på Erik och Jay som är ensamma på banan. Blir lite sugna på att köra, även om pölarna länns mer som floder till havet än små pölar på en racingbana.

Efter ett antal varv där tempot dras upp för varje passage så ser vi Eric glida på rumpan in i Ejes och hojen stannar i gräset. Jay märker ingenting utan blir mäkta förvånad när rödflaggen viftas i snoken på honom i depåkurvan. Vi tvingar ut ambulansen som tvekade lite eftersom objektet redan stod upp och det fortfarande var som att stå i duschen. Något ska de väl göra för arvodet ;-) Det gick iaf bra, men helt plötsligt kändes det inte lika angeläget att åka ut på banan längre...

Nä, packa och åka hem i god tid kändes som ett bättre alternativ. Första gången på evigheter, tror inte jag har gjort det tidigare. Suck - nu får det vara slutregnat! Åtminstone regn i de mängderna. Blä!

Nya trenden - regn!

2009-07-13T20:26:00.003+01:00

Lagom hemma från Mantorp så bar det av igen. Denna gången mot Kinnekulle där mr Storsläp skulle möta upp och lämna Don Vito och Bellona. Dan innan uppfattade jag ett nödrop på forumet, en person som var trött på att köra till och från banorna i regn och ville samåka. Tja, med tomt släp erbjöd jag som en riddare (riddarinna??) plats i släp och bil. Tyvärr träffade vi en rejäl störtskur redan vid lastning, så blöt blev han ändå.

Väl framme somnade jag till regnets trummande mot fönstret och vaknade likadant. Suck, suck och dubbelsuck. I depån stod Don Vito och Bellona och väntade, regndäcken satt på sedan senast. Alltid något! Ösregn första passet blev en fika istället. Sedan blev det bättre och det kanske är så att jag förtjänar att kallas regnsmiskaren igen. Vi ägnade dagen åt att köra om grabbarna och förtroendet för regndäcken växte för varje pass. Tillslut var det så lite regn i luften att jag körde utan regnjacka, då blev det till och med knäskrap på den blöta banan. Kul!

Sen kom den vanliga tidpunkten när banan torkade och regndäcken blev så fel, så fel... Och i depån stod Bellona alldeles ensam... Ett samtal till husse senare så kunde jag rasta damen på banan. Stor är hon, långt till forpinnar och brett styre. Snabbsvängd och med ett sjulävla pulver kan tilläggas! Fantastiskt fin hoj, men inte som Don Vito. Tur det! :-)

Bara att lasta för att åka upp till Gelleråsen, prognosen säger regn.

Sommar och sol?

2009-07-07T20:20:00.007+01:00

Mellanspel med SMC-kurs på Gelleråsen. Runt 30 grader och stekande sol, inte helt perfekt för att tillbringa dagarna på en asfaltsplätt i ett skinnställ. Nytt rekord på 6 Resorb och oräkneligt antal liter vatten på en dag, men mest kände jag mig som en urvriden trasa efter helgen. Så när SMHI lovade lite sämre väder när det närmade sig Mantorp med Ducceklubben kändes det inte så illa.

"Lite sämre väder" är kanske en underdrift, det snackades om 28 mm regn. Men närmare körningen såg det bättre och bättre ut, så det fanns gott hopp om en del uppehåll. Och förresten, jag har ju regndäck!

I släktens tomma hus utanför Norrköping fick vi sällskap av Lasse och Jenny som blev lätt försenade till middagen i casa Arne p.g.a. släphaveri redan i Stockholm. Snälla ducatister såg till att annat släp kunde lånas och de ramlade in framåt elva på kvällen.

Pigga och glada vaknade vi några timmar senare och tittade ut på en kompakt grå himmel och ett strilande regn. Ujujuj... Pissregn hela vägen till Mantorp och vi lastade av under taket i depån. Det är väl självaste attan att jag inte kan komma ihåg gummistövlarna! Blöt om fossingarna direkt på morgonen, precis vad man behöver. Inte kunde släpet stå kvar i snabbdepån heller, så det var bara att hysta ut hela Taikon-sällskapet. Men - står inte hjulet lite snett? Jo helsicke, det gör det. Ajaj, hjullagerras kraftigt misstänkt. Panik och tandagnisslan! Vad göra? Jo, vänta till lokalaguiden Arne ramlar in och fråga efter bästa verkstad såklart.

Nåja, på med rengdäcken direkt för att kunna följa med på mastervarven. Blött, blött, och mer hann vi inte med. Nähä. Andra halvan av familjen begav sig med lokalguidens hjälp till Linköping och närmsta släpverkstad, själv kliade jag Don Vito på tanken för han skulle fortsätta funka i blötan.

Ronny körde med fullt regnställ och silvertejp - alla sätt är bra...

Dagen fortsatte på samma sätt, blött, blött, blött. Stövlarna tjippade (ett visst avbrott mot knarrandet iallfall...) men resten var torrt under regnstället. Det var sådär kul att köra, såg ruggigt dåligt och litade inte på de nya regndäcken. Suck, jag som gillar att köra på regndäck normalt. Men ett antal varv blev det och banan blev mer och mer hemma. Kan nog vara sanslöst kul att köra på om det är torrt, hoppas på tillfälle till det!

Bild som sammanfattar dagen: Blötdjur som kör på regndäck, regnjackor på, grått och blött! Foto: Peter Möller

Men hur f-n gör vi med hojarna, de skulle inte börja kolla på släpet f örrän efter fem, och tänk om de inte kan fixa det på en gång? Ja, vad gör man? Får hjälp av La Famiglia såklrart! Mannen med största släpet i klubben kunde härbärgera två små hyprar till nästa körning, så både Don Vito och Bellona fick sightseeing till västkusten. Tackar, tackar!!!!!

Fullt med hojar i det stoooora släpet...

Får väl se om de kommer tillbaka i samma skick ;-) Lite däck fick bo hos Jangby och resten knökade vi in i bilen. Fullt!

Släpet blev klart på kvällen så vi kunde rulla upp mot storstaden igen. Låååång dag och inte precis den bästa av Ducceklubbens körningar. Suck, men nya tag till helgen!

Kinnkulle i sommarsol

2009-06-22T20:33:00.007+01:00

Sommarsol har vi inte varit så bortskämda med den här försommaren. Desto mer av 11 grader och regn. Men i tisdags kväll klarnade det upp lite över Kinnekulle och regnet gav sig iväg under natten. Så onsdag morgon kom med blå himmel. Ja jösses, blå himmel! Säkert över 15 grader varmt också, bara en sån sak. Det kanske blir en körning i sol och värme, kan man tro det?

Stärkt av en kanelbulle från Sveriges bästa bullbakerska laddade jag för första passet. Kom till och med ihåg att provstarta morgonkinkige Don Vito och han protesterade inte nämnvärt. Men det kom konstig rök från motorn, det är typiskt dåligt. Visste att jag inte skulle ha tvättat efter förra körningen...

Så här såg det ut på banan, cool bild av SvenE (som alla bilderna har kommit ifrån, tackar!)

Av med kåporna, är det bara det lilla droppet från kopplingen som ligger på avgasröret? Men det verkade vara lite glykol också i en härlig blandning. Nähä, inget första pass för mig. Torka, torka, kolla igenom anslutningar, starta och provköra. Nu passade det minsann, det gick hur bra som helst. Toppen, nästa pass blir det köra av!

Pass två närmar sig men rödflaggen från blå grupp hänger fortfarande ute. En läbbig avåkning in i amcorräcket under bron, men det visade sig senare ha gått efter förhållandena bra. Dock inget köra för vår del, bara att fika lite till. Bulle är gott :-)

Tillslut kom vi ut och jösses vad Kinnekulle är kul! Fattar inte hur Hauge kan ha sån jäddra fart ut genom Kvarnkurvan, jag som alltid tyckt att jag har varit ganska bra på den. Men Ulla bara drar iväg och vore det inte för förarens noja för vänsterkurvor kom jag väl aldrig ikapp...

På jakt efter Ulla och Hauge...

Det är lugnt, jag kommer ikapp i TV-kurvan ;-)

Framåt eftermiddagen tog solen ut sin rätt och jag avstod sista passet. Snackade strunt och packade i lugn och ro.

Ronny gjorde tummen upp till fotografen som vanligt

Inte alls avis på alla som skulle upp till Gelleråsen för en dag till, men väderprognosen gjorde det något lättare. Puttrade hemåt, bojkottade McDonalds och kom hem när det fortfarande var ljust. Jagade upp assistenten från Miss Marple och fick in Don Vito i garaget. Ska inte tvätta lika mycket innan nästa körning...

Flytta är straffet från helvetet

2009-06-15T20:04:00.003+01:00

Ja, det kanske syns vad jag tycker om att flytta. Nu känns det som att jag har hållit på i ett halvår, lite lätt pö om pö sådär. Det verkade som en bra idé - då. Nu känns det som det hade varit lättare att flytta allt på en gång, med flyttfirma. Sen att det inte på några villkor hade fått plats i den gemensamma lägenheten, det är en helt annan historia.

Recept på flyttgröt, inte att rekommendera:
2 st fulla 2 rok
2 inbitna singlar med en överkärlek till mycket prylar
Ett okänt antal motorcyklar

- Tag singlarna, flytta med lite kläder till ena lägenheten. "Vi ska bara testa lite..."
- Inse att det är jobbigt att röra sig mellan två lägenheter, bestäm att hyra ut den mindre bostadsrätten.
- Flytta över lite mer prylar, så man verkligen inte behöver åka "hem" så ofta.
- Kom fram till att det är lika bra att sälja medan konjunkturen är god.
- Flytta en del av kälarförådet till stugan på landet, perfekt plats för ärvda saker.
- Inse att det behöver renoveras lite innan försäljning.
- Flytta lite mer bra-att-ha-saker.
- Skaffa mäklare som kan sälja, han rekommenderar lite målning innan.
- Flytta lite mer saker, svär över att källarförrådet i den nu gemensamma lägenheten inte är tillräckligt stort.
- Skaffa bra hantverkare som målar lägenheten lite snyggt.
- Inse att det måste tömmas lite mer innan renovering - paniiiik, bit ihop och töm! Knö in resten på vinden...
- Låt hantverkarna jobba, se till att de slänger överblivet "skräp".
- Få panik över att det måste storstädas innan visning, pusta ut när hantverkarna kände nån som kunde städa. Kvitto? Vad är det?
- Beundra den nymålade lägenheten och fundera på varför du inte hade det så här snyggt när du bodde här.
- Skaffa externt förråd till lägenheten...
- Fundera på om det är lite för tomt för visningen, flytta tillbaka och fyll på med lite saker i hyllorna.
- Visa lägenheten och håll tummarna.
- Skriv på kontrakt på lägenheten, skratta hela vägen till banken.
- Köp ingen 1098R för pengarna. Inte ens en ny gathoj.
- Ägna en hel helg åt att tömma resten av lägenheten och vinden (hur är det möjligt att det fick plats så mycket där????).
- Knö in ytterligare flyttlådor i lägenheten och källarförrådet.
- Lova dig själv att inte flytta på en evighet. Åtminstone inte på ett halvår eller så...

Hoppas det är värt det....

Kontor som kontor

2009-06-11T09:24:00.004+01:00

Fördelen med livet som projektledare i den storslagna bygg- och fastighetsbranchen är att man mellan varven kan sitta och jobba lite var som helst. Protokollen från mötena, planeringen, kostnadsuppföljningarna, kolla mailen, rapportera tiden, telefonsamtalen - det mesta går att fixa medelst det fina "anywhere"-systemet från jobbet. En liten dosa, min vanliga laptop och en internet-uppkoppling så ska det teoretiskt fungera.

Teori och praktik är inte alltid samma sak, inte i det här fallet heller. Det är jättesvårt att skriva rent protokollet om inte anteckningarna kom med från det vanliga skrivbordet t.ex. Har jag hört. En kompis säga alltså.

Men datorn var med och släktens lilla redovisningsbyrå erbjuder både skrivbord, skrivare, katt på skrivbordet och braskamin. Samt min gamla radio från det hippa 80-talet, komplett med glittrande stickers. Numera fast inställd på P1, men det får väl anses passande för en tant som mig. Utsikten över det blommande Gullregnet är inte heller helt fel, däremot den gamla länsfåtöljen som kräver betydligt större sittfläsk än min bortskämda kontors-stols-rumpa. Löses lätt genom en kudde, med viss mängd katthår på.

Distraktion på skrivbordet... Observera den inte helt nya telefonen!

Betyg för lantligt kontor: 4 gosiga katter av fem möjliga.

Nationaldagsfirande

2009-06-08T21:28:00.003+01:00

Dagen börjar gott med att solen skiner in genom det spröjsade fönstert och Mao tydligt talar om att det minsann är dags att gå ut. Klockan är i runda slängar halv sex och ajg är förvånansvärt pigg. Toppen, då blir det nog inte sova bort halva dagen om jag rullar in mig i täcket och somnar om. Eller så var det bara en luris, för när jag väl vaknade igen var klockan över nio. Suck.

Efter den obligatoriska koppen kaffe på trappen så var det bara att hämta gräsklippartraktorn igen. Det var väl självaste sjutton vad gräset växer i skitvädret. Så jag tänkte testa något nytt - klippa det innan det ser ut som en veritabel djungel. Inte bara för att grannarna ska bli nöjda, utan framförallt för att se om den snällt samlar upp gräset om det inte är så långt.

Kör ut och tar sikte på klädstrecket, jagad av att mor min ville hänga ut tvätt. Gräset sprutar ut från behållarna och det verkar funka utmärkt med uppsamlingen. Upptäcker snart att det går löjligt fort att fylla de två behållarna med klipp, närmare bestämt ett varv i trädgården. Sen ska jag stanna, öppna grinden till fårhagen, åka in, stanna, stänga grinden, åka ner och parkera, tömma behållarna på tippen, åka tillbaka, stanna, öppna, köra igenom, stanna, stänga och å kan jag ta ett helt varv igen. Upprepas oändligt antal gånger tills gräsmattan är klippt...

Nåja, det gick ganska bra och efter en stärkande lunch satt jag i bilen in mot stan. Bara ett kort stopp på IKEA så skulle jag snart vara hemma. HA! Vad gör svenska folket på nationaldagen? De shoppar. Företrädelsevis på IKEA. Och självklart kan de inte tolka vad "snabbkassa" betyder. Tre kassar och en helsickes massa varor? Nej, skulle inte tro det... Kom så smånbingom fram och betalade den obligatoriska avgiften på drygt 1000 kr, som det alltid kostar att komma ut från det stora varuhuset.

Väl hemma rymde vi ner till ducceölen. Gerdas var kanske inte det mest populära stället en kväll med vintertemperatur, men plexiglas och infravärme gjorde att vi hade det gott. Som de pensionärer vi föreställer så smet vi efter någon timme för att gå och svulla på Mäster Anders istället. Gissningsvis var deet i sista stund för att klara sig från "fredagsölsfebern", den som gör att man tenderar att komma hem alldeles för sent och alldels för onykter från en ducceöl. Oavsett vad man hade föresatt sig när man gick dit...
Kul verkade det vara för de som var kvar, denna bilden kom på telefonen lite senare. Tack och lov för knasig telefon som inte tar emot mms utan att man säger till själv. Annars hade det kanske blivit ett återbesök och ajaj i huvudet dan efter. Som det så ofta blir med Ducceklubben och barer!

Svensk sommar

2009-06-05T21:32:00.003+01:00

Kör motorvägen ut mot Björnlunda. Fredag, klockan är runt 12 och jag har jobbat färdigt för veckan. Toppen!! Bara en liten sak... Termotern visar på 9 grader och det regnar. Och blåser småjävlar. Det är den 5:e juni ocj för fem dagar sedan låg jag i skuggan och flämtade. Suck.

Svensk sommar när den är som sämst!

Veckans "huvudet under armen"

2009-06-03T20:29:00.007+01:00

Så då var jag och Don Vito avdumpade i Björnlunda sent på fredagskvällen. Efter en skön natt i egen säng med Mao som enda sällskap så var krafterna någurlunda återhämtade. Åtminstone efter frukosten som intogs på en solig trätrapp i lugn och ro. Men det varade inte så länge, läge för trädgårdsarbete.

Stugtrappen!

Klart jag hjälper mamma att klippa gräset, det är knappast några små ytor som omger husen. En nu nyservad gräsklippartraktor står till förfogande, bara att åka. Den starka generationen (läs mamma) åtog sig att köra handgräsklipparen och ta på de ställen jag inte kom åt. Visst, om hon insisterar så! Så upp på lilla traktorn och så igång.

Den nyservade (jojo...) traktorn ville inte spruta upp klippet i behållaren, fröken själv glömde att strata klippaggregatet, solen värmde upp den svarta stolen till rena grilltemperaturen, men annars gick det bra. Så efter några timmar började tomten te sig lite mer välvårdad, även om jag inte hade haft hjärta att klippa smörblommehavet till gräsmatta längst ut mot byvägen. Självklart förtjänade vi gott grillat och en flaska vin på altanan efter detta, dock inte förrän solen försvunnit bakom björkarna - phu!

Så vackert när det blommar, de blå förät mig ej är som stora hav.

Dan efter insåg jag ganska ordentligt att det kanske var sådär fiffigt att köra gräsklippartraktor fem timmar i solen. Iklädd linne och utan solskyddsfaktor. Ansiktet är härdat efter vårens alla helger på banorna, händerna likaså. Skinnställsbränna, istället för bonnbränna. Men axlarna var inte med på noterna och lyste ilsket rött. Såklart - kommer jag aldrig lära mig?

Alltså, ner i svalkan i garaget. Skruva isär kopplingen som fortfarande skvätter lite olja från vcentrumet. Torka rent lamellerna, dra ut tryckstången och kolla o-ringarna. Mmm, ser nog inte helt bra ut. Nåja, får fixa det sen, det funkar ju iallfall. Bara att sätta tillbaka allting igen, ganska så trist och de där fjädrarna ska ju skruvas löjligt många varv. Äntligen allting på plats! Tittar ner för att samla ihop insexorna och ser till min förvåning tryckstången som ligger där. Utanför kopplingen som nu sitter på plats. Intressant! Börja om från början...

Skyller på värmen och avslutade dagen genom att ligga i skuggan och läsa en bok, verkade mer vara min nivå den dagen.

Knutstorp, nästan nästgårds

2009-05-31T19:55:00.003Z

Eller inte. En sisådär 56 sköna mil i Brum-brum för att ta sig till banan - sen ska man hem igen. Ja jösses, vad gör man inte för två dagar på Knudan med Ducceklubben? Inte hann vi lasta kvälllen innan heller, men Isa hade tagit ledigt hela dagen och stod vid huset när jag kom hem från jobbet vid kvart i två. Bytte lilla klänningen mot mer passande outfit med handskar och bekväma skor och så satte vi igång. Kvart över två var vi redan påväg, lätt förvånade. Vad lätt det gick, något måste vara knas...

Strax innan Norrköping fick vi förklaringen till knaset - jag hade glömt gummit till Hauge som Lasse lämnat i vardagsrummet dan innan. Jaha, det blir till att göra nytt försök med DHL-koopian SDK. Framme var vi redan före tio, men Hauge syntes inte till. Och han kan knappast gömma sig med det släpet... Ett sms gav besked - punka! Inte bara en gång utan två dessutom. Så han som skulle grilla lite redan på onsdagskvällen kom efter midnatt när vi redan sussade sött. Eller snarkade, vad vet vi?

Morgonen kom med blåst, blött och lite regn. Regnet slutade snabbt och till första passet var det bara lätt blött på banan. Jag körde mastervarven för att komma ihåg hur banan kändes, Isa bytte däck på Jerry. Resten av dagen hade vi ruggigt tur med vädret, den stora regnskuren kom precis efter vårt pass och vi behöver inte ha blöt bana mer den dagen.

Don Vito går kalasfint och körningen går bra. Det känns äntligen som sittställningen har gett med sig och rumpan håller sig på plats. Kors i taket! Framförallt flyter det på bra i gruppen, inte massa stök, köbilding och hetsiga omkörningar. Mys! Men attans vad slut jag blir.
Sista passet kommer löjligt tidigt, vi kör ju först av grupperna. Så 15.15 rullar jag in i depån och laddar för grillning istället. Inte ens något däck som ska bytas, så upp med ölen och sikte på ICA i Svalöv. Konstigt det där hur jag hittar till matbutiker på obskyra små orter som Svalöv, Götene, Karlskoga (Willys har aldrig färska baguette där - saker man lär sig...).

När alla andra lyssnade på fördrag av Petjo så handlade vi fläskfilé, ost, tortillas, sallad, provsmakade korv, provsmakade ost, gick fram och tillbaka, provsmakade korven igen och osten igen, plockade ihop godis till ungarna, provsmakade... Tillslut kom vi ut med fullastad vagn.

Himla bra det där emd Petjo, Hauge blev förvånansvärt effektiv när det inte var massa folk att snacka strunt med. SÅ när alla kom var vi ganska färdiga med förberedelserna, förutom själva köttet. Grillmeister fick lite eld i baken och tillslut satt ca 25 ducatister och smaskade på grillat. Lite vin till det hela så var sängen löjligt skön sedan...

Fredagen bjöd på sol och något mindre blåst. Och kul körning! Passet innan lunch låg jag och fajtades med Olzone, vilket resulterade i full gas på rakan varje varv (h-e vad hans 848 går fint!). Vilket i sin tur ger mig ett schysst adrenalinpåslag... Så till lunch var jag totalt urlakad och mest lik en urvriden disktrasa. Passet efter passade jag på att låna Hauges Ulla, då det ändå inte var läge att gasa på. Intressant upplevelse. Undrar om det känns lika udda för en 1098-ägare att prova min gamla 916? Sittställningen var hemsk för mig, alldeles för långt ner till fotpinnarna. Och mycket sämre bottenvrid, något jag verkligen blivit bortskämd med. Men hon var ganska kul och det gick att skrapa knä med Ulla med :-) Don Vito skötte sig förträffligt med Hauge och de båda skjöt förbi på rakan efter halva passet. Det var nästan så jag såg det stora flinet ända till mig...

Något mer köra-fort-pass var det inte att tala om för min del, fortfarande helt urlakad till nästa pass. Så det blev lite lugn och ro, öva snabbstyrning och mysa lite. Sen stod jag över det berömda sista passet och packade istället. Säkert ett smart drag, och Isa såg lite nöjd ut över att allt var förberett. Så in med allt i bussen, så kunde vi rulla ut från banan redan prick fyra. Kors! Även hemvägen gick bra, så strax efter halv elva lämpade vi av mig och Don Vito i Björnlunda. In med allt i garaget, soooova. Mao var mycket nöjd med besöket och placerade sig på magen som vanligt.

Ducceklubbens bansäsong har börjat - jippie!

SDK + SMC = Kaos och glada miner!

2009-05-25T19:15:00.008Z

Mitten av maj, Ducceklubben har lyckats få en av SMCs sporthojskurser vikt bara för sig. Som alla vid det här laget vet så betyder en bandag med La Famiglia inte bara körning, utan det ska grillas, dricka kaffe, skruvas och umgås i största allmänhet. Så Ex-presidenta Charlotta hade bokat upp alla stugorna på Kinnekulle Camping och fyllt 48 bäddar med Ducatister. Inte bara natten före, utan självklart även på fredagskvällen efter duccedagen. Dels skulle många köra den vanliga kursen på lördagen, dels stannade ytterligare ett gäng kvar bara för sällskapets skull. Eller ska jag säga grillens skull??

Fredag morgon, inskrivningen börjar 07.00. Utan att låtsas om det tänkte jag att de morgontrötta ducatisterna kanske inte skulle komma sådär direkt. Helt fel. För det första sov ett gäng i depån och hade ju bara krypavstånd till besiktningen, för det andra kom de första inrullande redan 06.50! Detta ihop med att vår käre träningsledare med nycklar och inskrivningsblanketter hade ställt klockan en timme fel gjorde hela inskrivningen glatt italiensk. Det artar sig...

Ännu bättre blev det när Hauge lastade ur sitt gigantiska släp och ställde upp kaffemaskinen till storögda blicker från ett antal instruktörer som mumlade något om "det stämmer verkligen!" "de är inte kloka de där ducatisterna"...

Så småningom blev alla inskrivna och dessutom indelade i grupper och dagen kunde börja. Tänk att få höra muller istället för ylande på en kursdag :-) Lite mekande i depån förgyllde dagen och stämningen var på topp som vanligt. Mullrandet la sig och den sedvanliga däcksbyrteskarnevalen började i solen innan det var dags att bege sig till Kinnekulle camping och grillning.

Hauge hade fått ny styrande kvinna, Charlotta ryckte in med den äran. Med andra ord kom det mat på bordet denna kväll också, lagom italienskt sent i kvällssolen. Snäll som jag är agerade jag chaufför och fick bara nosa på matlagningsvinet. Okej, någon liten klunk slank ner i början på kvällen... Instruktörerna var om möjligt ännu mer storögda och så småningom mätta och belåtna.

Vanliga sporthojskursen dan efter var rena antiklimax, även om det var ett frösvarligt gäng duccar kvar även den dan. Snälla Janne lyckades fånga mig på bild när jag för en gångs skull inte hänger ut med rumpan och har överkroppen kvar över hojen - tack och bock!

En äldre herre på Bumse provade terrängkörning rakt över sumpmarken i Kvarnkurvan och det verkade riktigt illa. Tack och lov gick det bra med honom, endast något knäckt revben trots avåkningen i otrolig fart. Phu! Summa summarum - en toppenhelg på banan!

Kinnekulle i fyra dagar - och inget på bloggen...

2009-05-07T19:48:00.004Z

Valborg tillbringades på vägarna mot Kinnekulle, de tre efterföljande dagarna på Kinnekulle ring med SMC och måndagen med Ducceklubben på samma ställe. Härligt!

Ett par bilder tills det kommer mer:

SMC söndag

Ducceklubben måndag

Köra gata?

2009-04-24T19:52:00.003Z

På med alla kläder, svttig innan man kommer ut ur lägenheten (påminner lite om skidsemester), kanta i full mundering till garaget, låsa upp femtielva lås och kedjor, sen kunde vi rulla mot mek-garaget i norra förorterna. Phu!

Förstår varför jag inte kör gata så pfta. Don Vito gillar inte att köras kall. Tjuvstopp är bara förnamnet, hackar på låga varv gör han också. Hastighetsmärarvajern är paj som vanligt, inga blinkers på... Men ut till garaget kom vi.

Jag skulle byta soppafilter och sätta på blinkers. Byta soppafiler, hur svårt kan det vara? HAHA!

Loss med paketet, lossa en annan slang för att komma åt, ett fäste och sen slangarna till själva filtre. Ta bort filtret och begrunda dina bensinindränkta händer... (Ja, den var nästan fulltankad - hade ni trott något annat???). Sätt dit nytt filter, fäste och andra slangen - plättlätt. Inse att den gröna tunna gummiringen som hänger nere runt paketet i tanken nog är en packning till som ska sitta mellan öppning och paket. Försök få tillbaka paketet med grön ring på plats. Nähä - nu började det intressanta!

Extra intressant att jag hade kommit på hojen och verkligen behövde få det att funka. Tittade lite på Bellona och konstaterade att passagerarplatsen var kvar om det knep för att komma hem. Bara husse accepterade att skjutsa, vilket var mer tveksamt.

Efter mycket fula ord och en hel del hjälp från mekexperten Anders så kom soppapump och packning på plats - utan läckage! Hallelulja! Men nån tid för nya stomps eller framblinkers blev det inte, bak hann vi koppla in. Nåja, det komemr fler dagar.

Bilder från SMC på Gelleråsen

2009-04-23T14:47:00.010Z

Här kommer lite bilder från helgen, nu har de som fotade börjat lägga ut dem på diverse hemsidor och jag tankar glatt ner dem. Då gör det inte så mycket att jag glömde kameran...

Här håller vi det oförtjänta ryktet om att ducatister alltid måste meka igång... Don Vito var inte riktigt klar för att köras när jag kom dit.

Peo var dock ute och lärde känna Bellona.

Ronny med Dicks gamla kåpa, men blir alldeles förvirrad.

Det var faktiskt inte bara jag som skruvade - den här killen bytte hela kopplingen. Jag tog faktiskt bara isär och smorde min!

Tillslut kom vi ut på banan och det kändes förvånansvärt bra även om det var lite försäsongs-stelt.

Examinerad!

2009-04-20T15:03:00.004Z

Ja - jag var ganska spänd. Inte för att jag var orolig för att jag inte skulle kunna teorin eller köra alldeles för dåligt. Men man vet ju aldrig vad som kan hända, psyket kan ju ställa till det. Om man absolut inte får vurpa kan man ge sig på att det händer. Men det hände inte tack och lov, hjärnan höll sig i schack. Det närmsta jag kom var att tappa Don Vito i depån, men det är ju inget ovanligt. Så bra att jag precis hade bättrat på de gamla skrapmärkena...

Jag har inte fastnat på bild själv, men andra kända "La presidenta" har:

Snyggt ekipage - Charlotta susar fram med Stonerkåpor. www.voj.se

Tre toppendagar i solen och blåsten på Gelleråsen (inget regn???) och resultatet var:

- Examinerad sporthojsinstruktör
- Bättrat på "fördomarna" att ducatister alltid mekar genom att skruva ihop Don Vita i depån istället för i garaget.
- Sett sambon bli lyckligare och lyckligare över Bellona
- Dragit gasen i botten för att hänga med nämnda Bellona på rakan (h-e vad 1098:orna går!)
- En liten beundrarskara till hojen och den kaxiga "du blev just omkörd av en tjej-texten"
- Solbränna i röd form på näsa och kinder
- Träningsvärk och stort leende!

Årest första bandag avklarad

2009-04-18T19:02:00.001Z

Tjohoooo - han funkar! Hämtade Don Vito på vägen till Gelleråsen och instruktörsdag med SMC. För att verkligen sprida det befängda ryktet att ducatister alltid måste meka så ägnade jag fösta timmarna åt att skruva ihop honom i körbart skick. Det är ju inte så att jag lämnade honom på servicen med alla kåpor på...

Lagom till andra passet kom jag ut, kör ut ur depån och hela hojen skakar som en skördetröska. Uh-hu! Stannar och rullar (knuffar, puttar, sliter - välj ord) honom på gräset tills det var en lucka i staktet. Dagens gympass! Tänker att kopplingen kanske inte funkar, det kändes som den inte fick i växel riktigt. TAr av kåpan och ser att den är svarvad. Hoppsan! Dessutom sitter tryckstången fast, så det blir lite telefonsupport med Janne i Arboga som lugnar mig. Med infettade lameller och nya distanser till kåpan går han som han ska igen och jag komemr ut två varv på sista passet innan lunch. Lycklig!

Dagen har ägnats åt en grupp med två ducatister av tre deltagare - inte illa. Fast jag skulle behövt ha Isa där som kunde visa monsterhäng, det efterfrågades hur man hänger så man kan skrapa knä på ett monter och mina erfarenheter på den fronten är begränsade. Till noll faktiskt. Men jag vet ju hur det är att vilja...

En dag imorgon också, träningsvärken komemr inte vara att leka med!

Påsk på landet

2009-04-14T17:45:00.008Z

Vi packade inte bara delar till Don Vito när vi var i Björnlunda. Lite hann även "svärmor" sätta sambon i hårt kroppsarbete (själv klarade jag mig på förkylningen...) och däremellan klappade vi Mao och luktade på blommorna.
Vårblommor!

Traditionsenlig våreldning av diket - och lite mer...

Solande katt, eller orm kanske?

Om jag vräker mig i gruset kanske jag får kli?

Vedhögen i början av dagen...

Stora släggan framme!

Packa delar...

2009-04-12T19:53:00.002Z

Läge: Hojen kvar på verkstan, ska till Gelleråsen för årets första körning på torsdag. Resten av prylarna är i Björnlunda. Jag är i stan. Wow.

Så i helgen gällde det att packa alla delar som inte sitter på hojen, se till att de kommer till stan för att så småningom komma med i släpet till Gelleråsen. Plättlätt för en tjej som är sisådär planerad och strukturerad på hemmaplan. Undrar hur det känns att stå på Gelleråsen och inse att hojen saknar luftkanaler t.ex.? Och varför sitter det "fel" däck på fälgarna som är på hojen så det blir rena femtonspelet att få rätt däck på rätt fälgar?

Tank, termisar skulle ha varit med redan till Arboga - check.
Luftfilter, fotpinnar, bromsdetaljer, värmeskydd, och blandat lull-lull -check
Extra fälgar och däck, depåstöd fram och bak - check
Kuts med sadel, sidokåpor (kan skippas om man frågar Mackan...), toppkåpa - check
Alla lösa skruvar som fanns - hoppas resten sitter på hojen... - check

Att sedan stuva in allt detta plus IKEA-kassen med hojkläder i Golfen var ingen match. Inte alls, tur att solen sken och vi var mätta när vi började... Men nu är iallafall allt i stan, hur det går och skruva ihop det blir en senare fråga!

Tant-träning

2009-04-07T18:45:00.002Z

Ibland när man går på gym så ser man nån äldre, inte alltför stor gråhårig herre lyfta skrot som får ungdomarna att blekna. Eller skutta runt på intensivpasset som om det vore ett lätt-pass. Själv känner jag mig fortfarande som "ung" och ser med skräckblandad förtjusning på.

Men ibland så kommer man och ser på småtjejerna i hippa kläder som ser ut som de bor på gymet, innan man tittar ner på sina egna lagom slitna kläder och otränade kropp. Igår skulle denna ohippa uppenbarelse testa dansaerobics för första gången på det här gymet. Lite jazzdans har jag fuskat med, aerobics är jag tämligen obevandrad i och senast jag försökte något liknande stod jag mest och var förvirrad.

Så det var med blandade känslor jag gluttade på den unga bblonda tjejen i tjusiga jazztights i omklädningsrummet. Hur ska det här gå? Men när jag kliver in i salen så är det första jag ser en gråhårig tanta och genast känner jag mig som en käck yngling. Tills hon vänder sig om och jag läser på ryggen:

Östgötabaletten

JO tjena - bara att ta ett djupt andetag och kämpa på...

Kamma dig nu!

2009-04-06T19:07:00.004Z

Idag ringde det från Arboga. Då är det dags att bli nervös, när vi hade kontakt med dem så sent som i slutet på förra veckan och fick löfte om att hojarna skulle vara klara tills onsdag. Chrisse lovade mycket riktigt att han skulle förstöra dagen för mig och jag höll andan.

Domen löd: En vippa var så sliten att den har börjat äta upp främre insugskammen. Så kammen var sopslut, finito, förbrukad. Ja - och så vippan såklart. Pfah, en vippa mer eller mindre hade jag räknat med. Men en kam... Underligt nog hade de inte en främre insugskam till en 916sps på hyllan och tankar på de italienska leveranstiderna for genom huvudet. Gelleråsen i april, 2 helger Kinnekulle, en CSS och en Knutstorp i maj - skulle det bli något?

Ringer frisörmästare Tom och frågar försynt om en passande kam finns i något gömsle. Tyvärr inte. Men några minuter senare ringer Chrisse igen om meddelar att det fanns på hyllan hos Ducati och med otroligt stor tur så finns de i Arboga på onsdag lunch. Kommer de senare så får jag väl hämta hojen på vägen till Gelleråsen och ägna de första timmarna på instruktörsdagen åt att meka ihop alla kåpor, fotpinnar och annat löst som ska på. Känns som ett mindre problem. Dessutom lär jag hjälpa till att upprätthålla "myten" att Ducatister alltid mekar...

Vid det här laget är jag nästan tacksam för det faktum att jag får lägga 4.400 sekiner på en ny kam, bara den kommer på plats. Kära lilla Don Vito - han är dyr i drift...

SDK, DHL - vad är skillnaden?

2009-04-05T20:34:00.003Z

Lite däck skulle levereras från en känd herre i Västra Götaland. Detta skulle ske i fredags medelst transport med en annan känd herre från samma trakt som skulle lämna sin ögonsten på bänkning hos Tom. På vägen upp passade de på att hämta en ram och en växellåda hos en handlare, dessa skulle tillbaka till herre nummer ett.

Världens bästa sambo mötta upp herrarna och lastade in ett antal däck till oss, några till Jenny och Lasse och en hel hög till Isa, en kasse till Klot-Lasse, samt lite släpinredning till Mattias. Vem det var som skulle ah släpinredningen var inte helt klart vid överlämnandet, men slumpen gör ibland sitt till. På efterföljande fredagsöl så visar det sig att Mattias är där och hör om överlämnandet. Åtminstone påstod han att det var han som skulle ha grejorna och vi är ju godtrogna ;-) Under dagen har det mesta fördelats ut och återigen har det visat sig att SDK fungerar som DHL. Värdens bästa Ducceklubb!

Vååååår!

2009-04-03T11:06:00.004Z

Så var det äntligen dags även för Tokholmarna. Solen skiner och det är ljummet när man sticker ut näsan. All den eländiga snön som kom förra helgen har smält och fåglarna gör allt för att kvittra starkast.
Utsikt från kontorsfönstret, usel färgåtergivning...

En gul hoj av okänt ursprung passerade några gånger under gårdagen. På tredje varvet insåg jag att han körde fram och tillbaka över Västerbron, säkert med ett stort fånflin bakom hjälmen. Själv kan ajg inte ägna mig åt sådana excesser - Don Vito står tryggt (?) parkerad i Arboga och är inte färdig för att komma hem ännu. Och när han väl kommer hem återstår lite småpyssel innan han är fullt flygfärdig. Sen är det bara att hoppas på vädergudarna till första körningen...

Släpvagnsvarianten

2009-03-30T18:46:00.004Z

Alla vet vi ju att husvagnsfolket tillbringar sin tid i matchande träningsoveraller, gärna i tveksamma färgställningar och kvalitet. Nu tillhör inte vi husvagnsfolket - ännu - så vi skulle självklart inte komma på idén att köpa matchande träningsoveraller.

Nejnej, vi tillhör ju släpvagnsfolket och har vår egen variant på detta tema:

Ja - det är okej att garva...

Snart vår och dags för service

2009-03-29T20:10:00.005Z

Jaha, så var det dags att lasta hojarna och åka till Arboga för service. När kalendern visar 27 mars tror man ju lätt att det ska vara vår och bra väglag. Så dumt. När det kan vara snörstorm och trafikkaos.

Hämtade Bellona norr om stan, så här såg det ut när vi tog ut henne ur garaget:

Åkte ut till Björnlunda och lyckades med nöd och näppe forcera backarna upp till huset i den decimeterdjupa snön. Decimeter! Vilken pärs, vi var verkligen värda ett, två, tre glas vin på Pensionat Mamma. Kvällens meny var små snittar med renstek och pepparrot eftersom middagen redan var intagen på ett välkänt gul-rött ställe på vägen. Lite Lets Dancefinal hann vi med innan resan tog ut sin rätt och sängen lockade mest.

För att fortsätta pensionärstemat så gick vi upp i ottan och packade ihop alla lösa delar som skulle med till Arboga. Konstaterade att ljuddämparna inte var här heller, vilket de borde eftersom de aldrig kom till garaget med polermaskinen. Fram med originaldämparna och sedan starta funderingarna på var jag kan ha slarvat bort termisarna...

Lasta på i snön, det var halt att ta sig upp från garaget:

Avlastning i Arboga, en "nästan" komplett hoj. Ser inte mycket ut för världen, och tur var väl det. Då slapp vi hitta små minimoto i skåpet efter att ha ställt in två nakna kalaspinglor till hojar bredvid varandra alldeles obevakat...

Nu är de i Jannes händer och den enda undringen är hur dyrt det blir att lösa ut dem! Och termisarna hittade vi på vinden i min lägenhet - ser man på.

Kåplagning

2009-03-26T20:17:00.006Z

Jag har en del kåpor i lager, och likförbannat står jag här och slipar...
Hur kan det bli så?

Summa summarum finns idag:

- 1 helt set i lackad kolfiber som ska bli finkåpor när Dob Vito pensioneras
- 1 original högersida, väldigt skrapad och inte användbar
- 1 original vänstersida, hel
- 2 original sidokåpor, skrapade, lackade och lite spräckta under
- 1 original toppkåpa, hel
- 1 original toppkåpa, lagad, lackad och skrapad igen...
- 1 original toppkåpa som bara är litye knäckt vid backspegelfästet
- 1 superbikekuts med små skrapmärken
- 1 superbikekuts med stora skrapmärken
- 1 lätt kraschkuts som passar på bipostobakdel

Tanken till i år var att laga sidokåporna, då det bara är fästet till d-suzarna som har spruckit. Det vore ju lite kul att slippa sätta ihop dem med buntband, det är så knöligt att ta isär av dem då. Och så vill inte min fåfänga hoj ha det. Den mest skrapade kutsen skulle också få ny lack och funka som banåkningskuts, jag är ju så svag för sps-kutsen. En trasig toppkåpa skulle lagas, lackas och få vitt nummer fält.

Ja, hur svårt kan det vara då? Lika svårt som allt annat. Kutsen är inte fixad, den spruckna sidokåpan inte lagad, men jag har börjat med toppkåporna! En är plastad bakpå, den andra spacklad över skrapmärket.
Spacklad kåpa!

Nu ska bara det andra fixas, eller så blir det buntband och skrapad kuts till premiären...

Flyttlådornas inferno

2009-03-26T19:53:00.003Z

Jaha, så står man här igen.

Med ouppackade flyttlådor som ska tas omhand vid tillfälle. Synd att tillfälle inte verkar infinna sig. Det är ju så mycket annat man ska hinna med. Laga kåpor t.ex. Lista allt som ska åtgärdas när hojen ändå är inne på service... Träna... Jobba... Men nu ärvi iallfall nere på en sisådär 6 lådor inne i lägenheten, det tar sig.

Det tar tid att flytta

2009-03-23T20:51:00.003Z

Bara att göra en pudel och be om förlåtelse för de långe mellanrummen mellan inläggen. Till mitt försvar kan bara sägas att det tar tid att byta jobb och flytta samtidigt. Idag försökte jag få igång mobilbloggen med nya telefonen, men det funkade såklart inte. Makterna är emot mig!

I helgen var det dags att ta det lilla smidiga ärvda ekskåpet från källaren och flytta det till en mer passande miljö på landet. Åhhh - hej! Ett antal flyttkartonger från min lägenhet åkte också in i släpet, samt en sisådär 6 sopsäckar till tippen. Har jag verkligen sparat alla dessa konstiga saker???

Väl framme i Björnlunda så var Mao mycket nyfiken på både skåp och släp.

Skåpet blev perfekt i köket och det blev lite mer plats i källaren för mig och alla långklänningar.

Men inte nog med flytt, lite snabbmek med hoje hanns också med. Peo plockade isär bakdrevet och jag gjorde rent hubben. När alla lager skit var borta såg man tydligt att den var lagom nedsvarvad, lagom kul. Och inte tusan såg det här drevet ut som det i manualen, inte heller som det jag hade innan. Minns tydligt hur jag slet med låsringen som här inte fanns... Intressant! Nåja, den ska ju ändå in på service så får de väl kolla att det ser ut som det ska.

Lite lättare hade det blivit om jag hade kommit ihåg att flytta med kassen med småprylar som jag köpte på Ducati Stockholm till bilen vi åkte med. Istället för att den låg kvar i min bil i stan. Gör om gör rätt.

Nästa helg i garaget

2009-03-09T19:24:00.004Z

Ingen mek förra helgen, men väl två dagar i skolbänken. Ett försök att få mig något mer bevandrad inom pedaogik och coaching, hoppas det lyckades. Superkul och lärorikt, men ändå så skönt att denna vecka få en helg utan uppbokade tider och dessutom med sovmorgon. Inte dumt för en latmask som jag.

Så i fredags lyckades jag få Solna limousinservice att hämta mig efter fredagsvinet på jobbet och så styrde vi mot Björnlunda och en helg med pyssel. Vårstressen har gjort sig påmind, även om rävarna tycker det är fånigt att hispa sig över det lilla. Jojo - men nu har jag ju hojen 7 mil bort så det där att gå ut till garaget en vardagskväll är inte riktigt att tänka på.

Började lite lätt att sätta tillbaka avgassystemet. Det främre röret och det bakre röret ska ju lite käckt sluta på samma ställe för att sättas fast i samma dubbel-rör. Hm - komma ut på samma ställe? Hur jag än vred och vände så spretade de åt lite olika håll. Dags för ny approach. Sätt bara dit dem löst, sätt fast dem i dubelröret och lirka. Lite bättre. Men inte sitter de ihop som de ska... Men inget en gummiklubba och lite envishet inte kunde fixa!

Startmotorn åter på plats, generatorkåpan på - det går lite framåt. Men det kändes fortfarande lätt kaosartat, så jag slog två flugot i en smäll. Lockade ner mekassistenten samtidigt som jag räddade honom från att köra mer hö, såga ner greanr och hugga ved. Sån't som man gör på landet om man inte rymmer ner i garaget...

Mekassistenten bytte det trasiga bromsgreppet, jag bytte kopplingsslang och slangen till bakbromsen, satte dit bakbromsen, insåg att jag hade glömt köpa själva pinnen som var på tok för rostig för att sättas dit igen, tog en paus. Vi slog våra kloka (?) huvuden ihop för att försöka se var de borttagna kablarna runt batteriet kanske möjligtvis ska sitta. Inte tusan lyckades det, får fråga nån av husmekanikerna som båda var bortresta just denna helg. Hur kom jag på idén att sätta tillbaka saker när den ena är i Åre och den andra på väg till Cartagena??? Det hade kunnat underlättas av att jag hade datorn med fotona på kabelhärvan i originalskick med mig, men den hade visst blivit kvar i stan. Är jag förvånad?

Summa summarum så känns det iallfall bättre efter helgen. Kanske helt enkelt för att kontrollfreaket fick sitt. Ett par goda middagar (lammfilé och gös med parmesancrème) hann vi också med, mammas hotell har sina fördelar!

Överraskning!

2009-02-23T20:52:00.006Z

Ännu en helg tillsammans med en Don Vito i diverse delar. Medelst tandborste, lampolja, 5-56, avfettning, dremel och lite jävlar anamma skulle det sista bli rent. D.v.s. nederdelen av motorn, bakbroms, sving, bakom framdrevet, dämparen, bromsoken etc. Alla de där riiiktigt skitiga grejorna...

Så här såg det ut bakom framdrevet, inte helt rent:

Och här skulle jag lägga en fin "efter-bild", men så rent lyckades jag inte få det... Stört omöjligt att få bort alla fläckar, vad sjutton har han gjort med hojen innen???

Nåja, börjar skrubba och upptäcker det här:

What??!!!?? Hur bra känns det där på en skala? Men uppenbarligen har jag kört med det under sommaren... Säkert ingen fara, men lite intressant att upptäcka.

Jobbar mig bakåt och tar med lite milt våld bort bromsoket bak. Väldans vad bromsbeläggen sitter löst, tur det är bakbromsen. Tar loss dem och ut ramlar det här:

En lätt tillknycklad hållare - där ser man.

Summa summarum - ingen bra helg i garaget. Men nu får det vara färdigskrubbat så när som bakhjulet med broms. Dags att börja sätta tillbaka saker istället!

Hushållspoäng

2009-02-19T15:59:00.004Z

Ibland är jag en god människa. Som när jag en vardag ställer mig och kokar ett rejält lass köttfärssås och bjuder den trötte mannen på. Vuxenpoäng, hushållspoäng, töntigt - kalla det vad du vill. Men erkänn att det är ganska så skönt att ha några lådor i frysen!

Krom? Nä, men puts!

2009-02-17T08:20:00.004Z

Så kom då äntligen kameran med till Anders garage. Anders garage innehåller massa kul saker, bl.a. pelarborr, tryckluft, svets, slip, arbetsbänkar, dremel och alla tänkbara småverktyg. Men framförallt innehåller det en poler-/slipmaskin. Där har jag stått och putsat på mina förtvivlat bruna avgasrör när grabbarna har ägnat sig åt att försöka ta hål för lysen i kraschkåpor, montera bort och göra rent förgasare i en obskyr blå japshoj och annat rejält. Men jag polerar, som det anstår en tjej...

Den första polertrissan tog slut, när det bara var några centimeter kvar så var det för trickigt att komma åt, så nu har jag införskaffat två nya till garageinnehavaren. Så kvällen började med att försöka få fast trissan på maskinen. Och precis som vanligt lade man en timme på att få grejorna i ordning, innan man ens kommer till själva uppgiften. Tillslut var trissan på plats och polerandet började.

Nån timme senare kom jag ut ur det lilla rummet och enligt Peo hade jag en viss likhet med en sotare. Svart polermedel blandat med svarta bomullsrester och allmän smuts. Till de helsvarta kläderna. Det där opassande skarattet vet jag inte var det kom ifrån, det får bli en senare fråga...

Men så här fina var rören iallfall, nu kvarstår bara lite autosol och duk i de smalaste springorna.

Lite självberöm

2009-02-16T07:22:00.002Z

Kliver av tunnelbanan, bussen mot kontoret står och fyller på med folk. Ställer jag mig i kön för att åka den varma goa bussen? Nej, jag går i snålblåsten över bron istället. Kommer fram med röda öron och näsa, men ganska så pigg iallfall.

Nu känner jag mig duktig för idag!

Ner i garaget med dig!

2009-02-15T21:23:00.004Z

Sol, några minusgrader och det smälter på solsidan. Nu är inte våren långt borta! Med andra ord börjar garagepaniken göra sig påmind. Alltså tittade jag upp mot solen och dök sedan ner i garaget för att ta loss startmotorn. Ta loss startmotorn? Nu börjar det kännas som jag bara plockar bort saker, när det borde vara läge att plocka dit saker igen.

Han är lite naken Don Vito...

Men eftersom kabeln till startmotorn hade rostat fast så gick skruven runt och risken var överhängande att det är lite trasigt därinne. Och ta loss startmotorn är en baggis när ändå generatorkåpan är loss. Sa Lasse, och jag gör som Lasse säger. Vad är lite semlor mot en hel startmotor?

Tomt! Skruvarna lossade och startmotorn borta.

Ja, de tre skruvarna är lokaliserade och bortplockade. Sen sitter den kvar på sin plats. Jaha. Som vanligt då, det där "losa skruvarna så är det bara att ta bort den" brukar inte fuka så bra för mig. Kopplingskåpan sitter fortfarande på sin plats helt utan skruvar... Men lite lirka så lossnade startmotorn faktiskt. Ett stycke startmotor, för några veckor sen hade jag inte den blekaste om vad den här svarta klumen var för något...

Sen belönade jag mig själv genom att gå upp och kisa mot solen. Våren är på väg!

Ny på jobbet = teknikpanik

2009-02-08T20:46:00.003Z

Ny på jobbet igen. Denna gången är det inte så länge sedan jag bytte, så jag kommer ihåg hur överj-ligt det är med all ny teknik. Dator och telefon t.ex. Har nu tillbringat en vecka som i stort bestod i att:

1) Försöka få ordning på datorn. Vista. Vista. Vista - ahhhhhhh! Samt en skärm som inte riktigt är kompatibel med datorn. Var för sig är de säkert jättebra, men att få till en bra skärmupplösning har tagit sin lilla tid.

2) Telefonen. Få över alla kontakter från den gamla till den nya telefonen. Eller telefon förresten - det är en liten dator man kan ringa på. Inte samma sak. Så här sitter jag och petar med den lilla pennan på skrämen och kliar mig i pannan.

Bäst var det när jag ringde och kom till en växel med tonval. Och skrämen hade gått i viloläge. Och det är på skärmen jag trycker på siffrorna. Sen lärde jag mig hur man hävde viloläget, det kändes som en bra idé...

Jaja, det blir säkert bra med super-duper-telefonen så småningom, men just nu känner jag som alla gamlingar: Jag vill bara ha en "vanlig" telefon, hjälp!

Goodbye jobbet, hej garaget!

2009-02-07T21:46:00.009Z

Inte så länge sen senast, men likväl läge att packa sin kartong och lämna jobbet för ett nytt. Hur skönt som helst och jag fick ju hela tre dagar ledigt mellan. Förvisso fortfarande lätt nedgången efter influensa och mässa - samtidigt - så jag var väl inte direkt i form. Men det behöver man inte vara för att tillbringa lite tid i garaget med sin pärla.

Så in i bilen och ut till landet för att skrubba lite. Det är obegripligt hur mycket skit det kan finnas under kåporna på en liten hoj. Redan innan mässan fick jag ju bort generatorkåpan, vilket effektivt hindrar att jag ger mig på och skrubba rent bakom framdrevet, om jag inte samtidigt vill ha in massa skit bakom den nu bortplockade kåpan. Så jag fokuserade på främre delarna med alla j-la slangar, kopplingar och annat jävulskap.

Ganska så rent och snyggt, men jag är ju partisk. Frågar du Zeke är det "gör om, gör rätt" som gäller...

För att komma åt vill jag ha bort lilla säkringslådan från fästena. Plättlätt om inte ena insexskruven valde att snurra runt. Dremla, dremla, men inte f-n kommer man åt att drela ordentligt där! Efter ett antla otryckbara ord fick jag ut den ur fästet, med skruv och kom åt att dremla ett ordentligt spår i skruven. Voila, "bara" att skruva bort.

Polygrip, Dremel och en stor portion envishet så lossnade insexskruven...

Nåja, allt framtill utom hjul och bromsar rengjort. Och framtill i det här fallet betyder allt från främre svingen. Bara att sträcka ut de knakande benen och sätta på kaffet, lägga sig på soffan och klia katten.

Mässhelg - snabbvarianten!

2009-02-07T20:59:00.003Z

Okej, okej, okej - jag har varit en dålig människa på att blogga på sistone. Usch och fy, bot och bättring utlovas. Hur nu det skulle gå till. Nog om det, mässan 2009 i korthet:

Sjuk Presidenta åker ut till landet och hämtar lite vepor att sätta upp, eftersom hon var så säker på att hon skulel dit flera gånger innan mässan vid seanste besöket. Det var innan influensan slog till. Skyll sig själv heter det.
Veporna sätts upp i snyggaste montern som ser ut som en racedpå med tält, kaffebar och Petjos race-1098. Snyggt!
Ducati Passion Due ljuder i surroundhögtalarna.
Lugnt och skönt på torsdagen, mycket tid att snacka med övriga i montern.

Samt titta runt på resten av mässan, och det var inte mycket att se. Bara massa krimskrams i köpavdelningen, och övriga hojar var snabbt avverkade. Men att hänga lite i Ducatis monter och dreggla över 1198an kunde man ju alltid ägna sig åt.
Fredag kommer det ducatister från andra håll, då måste man fixa middag och sovplatser. Lätt, låna ut sin egen lägenhet till Götlaborgarna, gå på italiensk restaurang. Vi bokade för 8, blev 16, precis som det ska vara!
Lördag, packat med folk på mässan och framförallt i montern, härligt att hänga i montern! Mullo den större hade fixat lyxchoklad också, mums, mums.
Fördrink i den utlånade lägenheten och eftersom ingen hade fixat virke så gick inget av det enorma spritförrådet åt, utan istället det alltid sinande vinförrådet. Ser man på, så det blir.
Fest, helt fantastisk! Rejäl italiensk buffé till förrätt, massor av vin, god varmrätt, galet sällskap, dans med klackarna i taket, grappa, och allt annat som inte ska stå i skrift... Vi blev väl lite lagom suddiga framåt nattkröken, en del mer än andra...
Sooova.... Tackar för att jag förra gången var med och packade ur mässan så jag inte kände mig tvungen att anmäla mig till det den här gången.

Bara att sova ut och ladda krafterna för sista dagarna på gamla jobbet!

Fest!

2009-01-23T22:00:00.001Z

Middagen avverkad, vinet uppdrucket, minerna glada! Imorgon är det mer fest. Godnatt!

Akutmek!

2009-01-22T21:35:00.010Z

Då frågar sig den rätttrogne självklart hur det kan vara akutmek redan i januari när inte hojen ska vara klar förrän i april? Varje projekt har sin tidplan och delmål skulle då mitt jobb-jag svara. Duccejaget svarar - för att jag ska lämna generatorkåpan till Hauge!

Vid närmare syn så så såg kablaget runt batteriet ut som något från en mc-skrot och det var ett rent under att Don Vito har startat för mig. Eller kanske snarare ett bevis på att Odesseybatteriet är rejält kraftfullt. Så klena kablar med rost som en gammal Amazon har kopplats bort, sånär som på två stycken. En som går till generatorn och således kräver en demontering av generatorkåpan, och en som har rostat fast i sitt fäste. Ett fäste som vid förfrågan visade sig vara startmotorn. Ser man på, då vet jag vad den där svarta klumpen är för något!

Fäste i startmotorn på väg ut - ajaj!

Medelst marinering i 5-56 och envishet lossnade muttern tillslut, dock efter att hela fästet hade börjat rotera... Då var det bara generatorkablen kvar. Bakom kåpan.

Kåpan innan jag gav mig på den...

Jaja, specialverktyg tillverkat av herr Söderman fanns tillhands och livlinan i form av "ring en vän" var förberedd. Tur det, för inte tusan lossnade kåpan snällt när jag skruvade in skruven enligt instruktion. %¤/&/(&&%#¤%#! Och herr Söderman hade den goda/dåliga smaken att faktiskt jobba, så han svarade inte. Tursamt fanns Hauge på telefonen och kunde med ett litet smil - jag svär att jag hörde det - konstera att verktyget nog minsann var lite felkonstruerat! Jösses!

Jodå, här skulle det bara vara att skruva i specialverktyget (som inte fastnade på bild). Jomen..

Men det skulle gå att använda ändå, bara man gjorde på ett annat sätt. Och livlinan visade sig fungera även denna gången, "poff" så släppte kåpan snällt. Yihaaa!

Mission completed!

Det är bra att hålla ordning på alla skruvar...

Så nu står Don Vito ännu mer strippad i garaget och är lite orolig för att matte inte får ihop honom igen...

Lagen om alltings jävlighet

2009-01-19T18:10:00.002Z

Och så var det dags för Murphy igen. Här ska jag sluta på jobbet om två veckor och kan inte påstå att jag skulle bry mig nämnvärt om ifall jag blev sjuk resten av tiden. Då är det ju inte mitt fel att jag inte hinner klart med mina saker, logiskt sett. Vad händer då? Jo jag börjar känna mig lite risig på torsdag kväll, tar lite sovmorgon på fredagen och jobbar hela dagen. Däckar ihop på kvällen och vaknar med feber och totalsnuva på lördagen. Skickligt.

Det enda som går emot Murphy är att jag fortfarande idag måndag är rejält krasslig och kommer nog så vara minst en arbetsdag till. Och vad gör jag då? Jo jag kopplar upp mig och jobbar hela eftermiddagen så att de där gulliga 93 fakturorna är attesterade och klara...

Hur gick det till????

Nåja, nu blir det vila och sova-sova-sova så att jag är pigg och kry till helgen och mässan!

Våren närmar sig

2009-01-13T17:58:00.001Z

När det inte blommar ute får man fuska med snittblommor. Synen på köksbordet gör de erbarmligt mörka tidiga mornarna lite lättare!

Hämta hoj, polera rör - rena arbetslägret

2009-01-11T20:25:00.004Z

Den vackra Bellona, röd 1098 har senaste tiden delat garage med Don Vito ute i Björnlunda. Men nu var det dags att återbörda henne till stan och det stora garaget där kraschkåporna ska fixas till. Så igår tittade vi på släpet på parkeringsplatsen, konsterade att det inte var en lämplig dag att köra olagligt med sommardäck, åkte till macken och hyrde ett likadant med vinterdäck.

Idag var det dags att påbörja fixandet, vilket för min del var att ta pusslet bestående av blandade avgasrör och börja putsa dem. Bruna, rostiga, usch och fy. Så otroligt bra att garaget var utrustat med en liten fast polermaskin! samt en pelarborr och scotchbrite-trissa.

Några timmar senare var polertrissan i maskinen nästan slut, det låg slipmedel, lumpdelar och skit i oanade mängder bakom maskinen. Men rören började arta sig. Det blev i det närmsta kromglans på vissa delar, andra var knivigare. Och för att få klart det hela behöver jag införskaffa en ny lumptrissa åt garageägaren. Det började bli lite svårt att komma åt på slutet. Nedsliten trissa = liten trissa = svårt att komma åt de krokiga rören.

Men mobilen låg hemma, så något foto på de fina rören blev det inte. Får försöka komma förbi och skaffa bildbevis snart...

Bambi på hal is

2009-01-07T21:20:00.002Z

Eller - kanske inte lika graciösa ben... Det har varit kallt, det hade inte snöat, läget var upplagt för långfärdsskridskor. Synd bara att jag aldrig har stått på ett par dylika tingestar innan. Konståkningsskridskor med taggar ja, långa saker utan taggar nej. Men man ska prova allt en gång som det heter.

Vi beger oss till Norrviken där de normalt har uthyrning av skridskor. Självklart inte denna dag, det var ju fredag även om många var lediga. Ajaj, där stod jag iklädd hurtiga friluftskläder och så inget åka! Men vänners vänner kom till undsättning och så dök Mia upp med ett par extra skridskor. Underbart!

Ett par stavar för balansens skull och så iväg på vingliga ben. Det gick att komma iväg och stavaran hamnade som balanspinne mellan händerna istället. När farten väl var uppe gick det bra, men så plötsligt slog ryggmärgsreflexen till och jag försökte ta fart med taggarna. Som inte finns där.

Säkert ett par kilometer avverkades med fikapaus på mitten. Fötterna värkte, benen tyckte inte heller att det var så kul. men det gjorde resten av mig. Absolut något jag vill lära mig, nu hoppas jag bara på att isarna blir fina i vinter.

Boan uppruggad och klackarna fastlimmade

2009-01-04T21:46:00.002Z

Inna jul dök det upp en glittrig liten inbjudan i brevlådan. Javisst, i den fysiska lådan - inte i mailen! Jag var visst inbjuden till en "liten men glamourös soaré", inte illa. Alldeles för ont om den typen av tillställningar nu för tiden.

Så dagen efter årets stora dagen-efter-dag så dök jag in i garderoben och hittade en fjäderboa och en partystass. De höga klackarna på och oljan ordentligt avskrubbad från händerna. Ett par flaskor bobbel i en presentförpackning fick ersätta drinklikören som glömdes i fel lägenhet, så hoppade vi in i taxin.

Väl i festernas högborg Sumpan så fick man en fördrink i näven och snittarna serverades. Den första omgången snittar ska tilläggas, någon hade uppenbarligen stått hela eftermiddagen och fixat. Drinkbordet var lika imponerande med en salig blandning sprit och likörer.

Sedan startade drinkblandningen med hjälp av små lappar med nummer på. Bara att försöka hitta på en drink med just de två ingridienserna. Vissa lättare och andra svårare... Minnesvärda drinkar är shotsen med melon- och bananlikör, bobbel med kurant samt den suveränt goda glassdrinken med Kaluha och mintlikör. För att inte tala om den tyska gräddlikören i en flaska formad som en spermie...

Tack Nillan för ett underbart initiativ, synd att du inte blev av med fler flaskor av de konstiga likörerna. Snart har någon annan en fest för att bli av med sina och då kan du bli av med dem!

Garage och snö

2009-01-03T21:15:00.004Z

Så - tillbaka i stan efter långa sköna vinterdagar på landet. En del av dem tillbringqades förvisso i en mörk källare precis intill en surrande bergvärmepump. Ett ställe jag normalt kallar garaget helt enkelt. Med radio som åtminstone oftast får in P1 och P3, en bygglampa som alltid lyser åt fel håll men värmer gott, mammas portabla radiator med fläkt och faktiskt ganska mysigt. JAg har ju gubevars mjuk matta på golvet!

Den här gången var det extra trångt och hjärtligt i garaget, för Don Vito hade sällskap av den vackra Bellona. Just nu är Don Vito i underläge eftersom elaka matte har tagit av honom alla vackra tillbehör. De vackraste står på magasinet inlindade i filtar.

Don Vitos vackra kolfiberkåpor

När ska jag någonsin kunna köra runt i dessa skönheter? I kolfiber, lackade med originaldekaler och med kolfibern synlig i randen runt det vita på kutsen? Jag som är så duktig på att skrapa i, tappa hojen i backen, välta i lågfart? Tanken att sälja dem finns, om någon vill ge mig ett bra pris. Men samtidigt så vore det kul att ha kvar dem för lite finåka i framtiden. Det är ju inte så att jag har tänkt sälja Don Vito iallafall. Tid för fundering finns.

Mellan passen i garaget så passade vi åtminstone på att gå ut lite. Rimfrost överallt och solen sken - då är det gott att vara på landet. Om jag bara hade pallrat mig upp lite tidigare på morgonen (för mer än att bara släppa ut katten...) så hade det blivit otroliga bilder på soluppgången över ladan. Nu blev det lite bilder på solen när den stod som högst på himlen istället.

Nytt år, nya mål

2009-01-01T22:13:00.003Z

Jaha, så var det 2009. Mentalt befinner jag mig ungefär i november 2008, har inte riktigt hängt med i kalendern. Innan jag vet ordet av så lär det vara april och jag sliter som ett djur för att få klart Don Vito innan första körningen...

Nyåret firades ståndsmässigt in med löjrom och hummer, tillsammans med en flaska Bollinger. Mindre tjusigt kanske att det var mamsen som stod för bjudningen. Men det är småsaker i sammanhanget. Såhär vid nyår är det ju brukligt med nyårslöften och vanligtvis så går det åt pipsvängen. Med andra ord är det stenkorkat att avge vackra löften som spricker fortare än man hinner säga 2009.

Så mina löften inför 2009 är tämligen blygsamma:

- Vara snäll mot mig själv genom att äta god mat
- Träna minst som förra vintern så jag orkar med sommarens bankörningar
- Köra massor av bankörningar
- Ägna mig åt nära och kära
- Inte jobba för mycket

Det får vara en lagom nivå på det hela!

Julbadet

2008-12-30T18:55:00.004Z

Som det bör sig ska man vara ren vid jul. För Don Vitos del betyder det att den stora rengöringen börjar vid jul, det är en bit kvar innan jag skulle våga kalla honom ren.

Igår gick jag igång med elkablaget som är i sämre skick än vad det var på Luciano. Ett under att han snällt (hm, nåja...) har startat under sommaren med tanke på hur kablarna runt batteriet hade ärgat... Som vaanligt glömde jag att ta en "före-bild", utan tänkte bara på att dokumentera hur allting satt ihop!

Men här är lite smutsiga reläer (väl?) innan stora putsen:

Ganska så smutsigt och det gällde väl för alla kablar, kontakter och för övrigt runt omkring också...

Så med hjälp av kontaktspray, tadborste, 5-56, trasor och lite silikonspray på slangarna så började det faktiskt arta sig. De av Lasse markerade kablarna var bortplockade för byte (ja, utom den som går till generatorn och behöver lite mer kvalificerad hjälp...) och resten var isärtaget, rengjort och smort.

Se så fint svarta kablarna blir!

Ett litet steg på vägen till en tip-top Don Vito, men det är iallfall påbörjat!

Dags att börja ägna sig åt väsentligheter...

2008-12-27T20:56:00.002Z

Julafton avklarad, jag har blivit uppvisad för hela tjocks släkten och julgodiset går åt med en väldans fart. Nu kliar det i fingrarna att börja skruva på Don Vito! Han måste ju också få lite julklappar och den listan är konstigt nog mycket länger än den till mig själv?!

- En röd Ducati Corse kedja och lite drev
- Ett mörkt och repfritt kåpglas
- Nya bromsskivor
- Lite snygg lack på diverse småtrasiga kåpor
- Ny anslutning till vevhusventilationen
- Ett gäng slangar, skruvar och småbitar som skulle må bra av att bytas ut
- Allt annat jag just har glömt eller förträngt...

Under tiden så ägnar jag mig åt något mer normalt kvinnliga aktiviteter. Annandagsrea med klädshopping t.ex. För det ska man väl göra? Samt kolla på Körslaget i TV4. Löjligt kul att kolla på amatörer som sjunger i direktsänd TV som de aldrig hade gjort annat.

Innan jullovet är slut så ska jag gräva ner mig i garaget och pyssla med Don Vito, våren kommer alldeles för snart på det här sättet!

Årets julgodis!

2008-12-26T18:00:00.002Z

Nu när det har blivit lite lugn och ro efter juldagarna hinns det äntligen med att blogga lite igen. Eller - hinna med och hinna med - det är väl så att jag helt enkelt inte har haft lust att knö in mer i schemat. Allt under parollen att julen ska man ta det lugnt på.

Den enda julklappen som jag verkligen måste göra är faktiskt julgodiset. Pappsen skulle bli riktigt ledsen om jag inte kommmed det. OKej, det skulle nog gå bra med en stor ask Anton Berg också om jag tänker efter...

Konservativ som jag är gör jag samma tre sorter: Rom med russin, Whiskey med nougat och Cointreau med nougat. Fast någon liten ny sort brukar jag improvisera ihop, och i år var det apelsin med vaniljvodka. Mums! Den får nog t.o.m. vara kvar till nästa år.

Recept på poppis julgodis:

2 kg mandelmassa

1 kg mörk choklad

1/2 kg nougat

Whiskey, Cointreau, mörk rom, rivet apelsinskal

Russin, mandel och små glittriga kulor

Sen är det bara att göra ca 400 praliner av härligheten...

Ps. Hett tips - ska ni koka kola så lita inte på receptet. Den kommer INTE stelna bara för att det stod 20 minuters koktid. Så det så!

En ny kompis

2008-12-15T19:31:00.004Z

Ibland så fastnar man i gamla banor. En slö dam som jag orkar sällan tappa upp diskvatten utan diskar direkt under kranen istället. Och diskmedlen används sporadiskt, man kan ju alltid skylla på miljön.

Men så blev jag presenterad för den här lilla manicken:

Ful som stryk, men oj så praktisk! Fylld med diskmedel och gör rent lekande lätt som det sägs i reklamen.

Hej kompis, välkommen hem till mig!

Desmoholic

2008-12-14T20:11:00.003Z

Leverans av en röd och en vit anlände i förra veckan, och de kan ju inte stå och damma i hyllan. Så när det för en gångs skull var lördag utan att det skulle gås på fest, hälsas på föräldrar eller dylikt så passade det fint med lite god mat och en röding. Pizza eller annan flottig mat var planerad, men bakfyllan från gårdagens fest med jobbet var inte alls så illa som förutsett. Strålande, då måste man ju passa på.

Efter provsmakning kan meddelas att den passade utmärkt till kalvfilé med mycket vitlök och att flaskan omöjligt kan ha innehållit 700 ml så fort som den tog slut...

Packa julklappar är kul!

2008-12-13T20:53:00.002Z

Efter noggranna instruktioner från förra styret att det tar "eeeevigheter" att packa alla nästan 1800 julklappar i kuvert så var vi väl förberedda. Att det tar mycket plats insåg vi så platsen bestämdes till stugan i Björnlunda där det finns mycket utrymme och dessutom gott om sovplatser.

För att göra det hela på bästa sätt inhandlade jag redan på fredagen rejält med mat och vinköpet delgerades ut. Redan på förmiddagen (nästan i tid!!!) dök första bilen upp, förstärkt med Hersan som packhjälp. Något mer Italienskt dök sedan de andra upp lagom efter utsatt tid. Dock kom de med kuvert och diverse DOC-prylar som skulle med i utskicket, så för st då kunde vi börja rodda lite.

Bord ställdes upp, Jenny och Johan tog på sig att packa medlemskorten till de som skulle ha sådana. Tur att Jenny så smart hade skrivit ut de adressetiketterna för sig själva, ananrs hade väl inte korten haft så stor chans att komma med... Snart såg det ut som rena tomtverkstan, bara musiken fattades. Men lådorna fylldes ovämntat snabbt och när det började kurra i magen så hade vi kommit en bra bit på vägen. Så bra att det blev lite vin till luchen. Klart pastasalladen krävde vin!

Vi packade på och det gick riktigt bra. Men lunchvinet verkade ha tagit hårt på doktorn, för helt plötsligt kom han snubblande in i köket med en faslig fart och slänger sig fram till köksbänken och sliter åt sig hurhållpappersrullen och trycker mot huvudet. Jaja, skyll på att dörrposterna är lite låga... Ett rejält jack var resultatet och ett egentligt behov av ett par stygn! men det löstes genom en lokal rakning av huvudet och lite tejp. Sen var vi igång med packandet igen.

Låga dörrposter - pffff... Ska sluta bjuda på vin till maten ;-)

Bara ett par timmar senare började vi se slutet på packandet och det började dyka upp julklappar lite överallt i stugan. Tror mamma kommer bli lite förvånad framöver när hon hittar Ducce-julklappar lite här och där... Så lite styrelsemöte på det, samtidigt som inlånad hjälp började med middagsfixet. Bra tänkt där, mat är viktigt.

Mat och vin avslutade kvällen och mer om den ska inte skrivas... Men två bilar var fullpackade med kuvert innehållande julklapp, brev, klistermärke och tygmärke. 1780 styck närmare bestämt. Jösses! Ronny och jag sammanstrålade på Årsta postterminal tidigt på måndag morgon och packade ur alla 1780 kuvert. Vinkade hejdå till dem och kände oss ganska nöjda. Hoppas julklappen blir poppis, eller åtminstone inte totaldissad...

Det går vilt till...

2008-12-06T12:34:00.001Z

... när Styret träffas för att packa alla julklappar till Ducceklubben!

En skönhet

2008-11-30T20:24:00.003Z

Säga vad man vill om 1098:an, men vacker är den verkligen. Hade jag inte Don Vito så vore det frestande, men gammal kärlek rostar inte sägs det ju. Så Don Vito får klara sig utan konkurrensen från en ny ung kraftfull leksak, trots att jag följde med och tittade på en ny skönhet i helgen.

Istället ska Don Vito få lite nya attribut i vinter. Listan är inte riktigt klar, men att det blir lite fix och trix är givet. Ytterligare en omgång fälgar för gatdäck till SMC-körningarna, nya bromsskivor till finfälgarna, lite uppdatering av slitdelar och så vore det kul med en Öhlinare fram...

Vi får se vad det blir av alla önskemål, men ren ska han iallfall bli!

Vit lördag

2008-11-22T20:07:00.003Z

Igår tog jag som vanligt tunnelbanan in till fredagsölen. Efter lite funderande så fick det bli cykeln till stationen, vilket då betyder att jag trodde att jag även skulle komma hem med tunnelabanan. Optimist - javisst!

Och ser man på tusan - nog sjutton kom jag hem med tunnelbanan! Kanske börjar bli stadgad? Upptäckte att batterierna i lyset hade tagit slut, men trafiken inne i villaområdet mitt i natten var ganska begränsat. Ställde av cykeln och nattade mig.

Vaknade imorse och det var fortfarande ganska mörkt i rummet. Konstigt, vaknar jag så tidigt dan efter en fredagsöl? Klockan visade dock på 10.28, så något var knas. Ahha, vindsfönstert är täckt av is och snö - åh tusan!

Kommer ner i vardagsrummet och ser det här:

Jösses, vad har hänt sedan jag lade mig inatt? Vacker är det iallfall. Och så ljust det blev! Behövligt för en trött tant.

Grattis i efterskott!

2008-11-21T17:06:00.001Z

Nillan tänker då på allt. Klart man behöver lite produkter från Face när vintern kommer och tiden tillbringas i garaget. Lasse frågade efter instruktion och såg ut som ett levande frågetecken...

Man vet att man inte är tonåring...

2008-11-21T15:19:00.003Z

...när man går till affären iförd tjocka tröjan, stora jackan, varma handskar, mössa och stor halsduk. Och tonåringarna man möter har små tunna jackor, inga handskar, absolut ingen mössa (iallafall inte tjejerna), glipa vid magen och ser ut att frysa rejält.

Jösses vad det är skönt att inte vara tonåring!

Mer strip i garaget

2008-11-16T13:04:00.009Z

Insexskruvar är ju smidigt. Men så lätta att dra sönder... Ponera att man har köpt en ny hoj och inte hunnit lossa, rengöra och fetta in alla skruvar. Då skulle man kunna tänka sig att en del skruvar hade tjorvat fast sig lite. Rent hypotetiskt alltså.

Den hypotetiska skruven var denna gången inte oljepluggen tack och lov, utan den lilla skruven som håller ihop de båda ljuddämparna. Lite ivrig så drog jag såklart till lite hårt och kände hur den lilla insexan gled runt. Hoppsan Kerstin, så det kan gå. Men det är inget man inte kan lösa med en Dremel, så snabbt fixades ett litet spår i skruvhuvudet. Sen var det bara att byta verktyg och vips var den borta. Phu!
Liten skruv med nytt spår i.

Ljuddämparna plockades loss, avgasrören likaså. Kom ihåg hur attans segt det var att få bort skruvarna till det bakre fästet, tack och lov för det nya fina lilla spärrskaftet! Batteri, koppling (men inte centrum och korg), plattan under bakramen, fotbroms, kopplingspedal, kedja. Grej på grej plockades bort och las på hyllan. Som en liten bonus lyckades jag desssutom komma på hur man tömmer tanken. Undrar om jag ska börja läsa Haynesmanualen innan jag frågar klubben nästa gång?

Sådärja, det var den lätta biten. Nu ska allt bara göras rent, bytas ut och återmonteras. Kan ju inte vara så svårt, eller hur?

Meksäsongen har börjat!

2008-11-15T16:43:00.010Z

Äntligen en helg i lugn och ro ute i Björnlunda. Vilket innebär att krypa ner i garaget och pyssla om Don Vito, mellan ompysslandet av katterna.

Så här såg han ut när dagen började

Helt i körskick, han till och med startade när jag skulle varmköra! Först av med alla kåpor, innan han blir för varm att ha närkontakt med. Backade sen ut rumpan till dörren och lyssnade till det härliga ljudet tills han blev varm och go. Rullade tillbaka och skruvade loss oljepluggen. Det gick som en dans, för jag hade - håll i er nu - kollat att den gick att få loss innan jag varmkörde. Lyckades t.o.m. med konststycket att inte tappa pluggen i oljan. Tillräckligt stor bytta hade jag också. Weird!Oljepluggen kvar på spärrskaftet - inte i oljan...

Tanken, trattarna, luftburken, luftsnablarna, lysena, bakhjulet och alla kolfiberskydd runt kedja och bakhjulär också avplockade. Låter ju som en baggis. Men om elkablarna till blinkersarna vägrar lossna och det sitter muttrar bakom skruvar på totalt oåtkomliga ställen så tar det lite tid. Vem tusan kom på att skruva ihop de olika skydden med skuv och mutter? På ställen som absolut inte går att komma åt med hylsa på baksidan. Slutade med att bakhjulet också åkte av bara för att jag skulle få av bakskärmen...

Snabbkopplingarna till tanken läckte som vanligt vid avplockningen, men förutseende som jag är (!?) hade jag en rejäl trasa under så det inte skvätte ner resten av Don Vito. Jag är så ordentligt att det måste komma ett rejält bakslag snart.

Nåja, det slutade med att jag drog sönder en liten insex-skruv till ljuddämparfästet, så lite mig själv är jag allt. Och förvisso åkte handskarna av på slutet, men jag kom inte åt de fåniga skruvarna med muttrar på annat sätt. Ja, jag vet. Jag ska köpa nya handskar. Eller åtminstone leta upp mina fina Tegera och ha dem i garaget...

Dagens resultat:
En läbbig metallflisa modellnagelbit tillsammans med lite småflisor på oljepluggen.

Oljekladd i kopplingskåpan, det läcker någonstans inne i kopplingen, suck!

En ganska så strippad Don Vito.

Nu börjar det verkligen likna vintersäsong.

Bilar ställer bara till problem

2008-11-14T14:44:00.001Z

Eftersom Don Vito står och myser i mammas garage i väntan på att boli demonterad så blir det lite mer biluppdatering. Det är bra att göra bilåtgärder innan vintersäsongen. Det kostar så sjukt mycket pengar att allt man vill göra med hojen helt plötsligt känns mycket billigare...

Service är bra, även på en bil. Särskilt när anslutningen till vevhusventilationen läcker värre ån på en gammelhyper. Ibland hoppar den helt ur, vilket resulterar i ett "något" oljekladdigt motorutrymme. En icke märkesverkstad fixade det temporärt för en billig peng, men det värmehärdiga silikonet var nog inte så värmehärdigt som det borde. Klet, klet, så var den lika loss igen. Fler än en nyckel är bra att ha också, särskilt för slarvmajor. Till sist har ungj-larna på gatan brutit bort ena kåpan till backspegeln, så %&%##¤¤"#/% onödigt.

Så idag lämnade jag in bilen på service och övrigt fix. Självklart var man tvungen att byta hela slangarna till vevhusventilationen, inte bara den lilla anslutningen. Men i övrigt hade det gått bra lät det på dem. Så nu återstår bara att hämta bilen och betala de fjuttiga 7.400:- kalaset gick på.

Det är ju för tusan nästan en slirkoppling!!!

Vardag och november

2008-11-03T19:02:00.003Z

Jaha, så var det vardag igen efter alla roliga helger i oktober. Som på beställning slog det dessutom om till riktigt novemberväder med grått, kallt och regn. Hm, kallt och regn... Och jag som har lovat skjutsa mor min till ett tidigt morgontåg. Halka, sommardäck och ett antal mil genom skogen okristligt tidigt på morgonen kändes inte som en ultimat situation. Men ett snabbt litet lånbyte till en bil med vinterdäck löste det tillfälligt, sen var det bara resten kvar.

"Jo hej, jag skulle vilja boka tid för byte till vinterdäck. Snabbt!" Ser man på, de kunde skaka fram en tid på måndag klockan ett. Bara att hugga på den och skjuta lite på ett möte. Finemang, det kommer lösa sig det här.

Så var det frågan om besiktning. Ett litet brev på hallmattan påminde mig om att jag hade haft en tid den 17:e oktober, ser man på. En liten lampa i huvudet sa något om att det hade varit bråttom när jag besiktigade förra året, kan det vara så illa att oktober är sista månaden för besiktning? Murphy som vanligt, självklart var det så. Hmm, körförbud är sådär fiffigt. Särskilt när jag har lovat att åka till Björnlunda på kvällen.

Tidsbokningen på internet visade inga tider inom två veckor, men telefonbokninen kunde skaka fram en tid i Södertälje på eftermiddagen. Jaha, bara att skjuta på nästa möte också...

Summan av dagen blev alltså vinterdäck, en snabbfika hos pappsen på vägen, lampbyte och spolarvätskapåfyllning i kön till besiktningen, godkänd besiktning och en tvätt när jag ändå var i farten. Nu är det bara servicen och rekonden kvar så är jag av med bilpysslandet på ett tag framöver...

Valencia - World President Meeting och Moto GP

2008-10-28T19:11:00.024Z

Internettillgången i Valencia var inte den bästa, så det blir till att försöka berätta allt på en gång...

Torsdag kväll, vi anländer till ett tomt hotell med Ducati-flaggor vajandes på taket och hojar i lobbyn. Inte illa! Med lite envishet lyckades vi t.o.m. få varsitt glas vin i baren innan vi bestämde oss för att ladda inför helgen.

Fredag

Lite ledig tid på förmiddagen, den spenderades på lite powershopping. Sen drog det igång med lunch och jag fick lära mig det stora knepet av Charlotta - hitta de engelsktalande Presidente... De flesta från Italien pratar tyvärr inte engelska, och då min italienska är tämligen begränsad så fick vi leta efter sällskap som vi kunde prata med. Lyckades fint med att hitta Holländarna och några från USA. Sen började mötet med marknadschefen där det snackades DOC (Desmo Owners Club), marknadsstrategi (nej, det blir ingen kopia på BMW 1200 GS...) och nya modeller. Långt, långt och jag lurade till lite nånstans under de fem timmarna. Lite ansträngande med simultantolkning!

Marknadschef och Team Manager

Sen kom Team Manager från Marlboroteamet och svarade på frågor, jösses vad han snackade. Varje fråga besvarades med en 10 minuters harang i full fart! Vi kan hälsa att Casey ville ha Hayden som stallkamrat (hmmm....), att han är störd av sin trasiga hand som ska opereras och att han var totalförjust i GP9-hojen redan nu.

Lite fri tid (läs dusch) och så samling för middag 21.30, vilket innebar att vi var ca 22.30 på restaurangen... Ducati Valencia hade hyrt en hel lyxig nattklubb för Ducati-party, och dit kom vi vid 01-tiden. Det stod hojar utanför, på hyllor i nattklubben och technon pumpade. Som grädde på moset så var det någon slags burlesk-show på scenen. Tally-hooo, vi kom till hotellet strax före femtiden...

Hojar utanför nattklubben, Monster 1100...

Och show inne på nattklubben. Mattchade den pärlemovita Hypermotarden fint...

Ducati North Europes marknadsansvarige partar loss...

Lördag
Pigg? Njaa..... Ut med Metron till en obskyr tågstation, tåg ut till en liten perrong mitt i apelsinlunden, upp till banan och kolla. Jäsiken, glömt öronpropparna! En speaker pratade oavbrutet på spanska, men ingen tavla som visade tiderna fanns. Liiiite svårt att hänga med på vad som hände kanske! Lite trött var jagh också, så jag lyckades nicka till mitt under träningen. Utan öronproppar. Kanske mycket trött vore bättre beskrivning. Vi lyckades iaf fatta att Stoner nog hade kvalat etta och var ganska nöjda med att veta så mycket. Packat med folk som skulle med tåget tillbaka, men vi lyckades ta oss in tillsammans med Lasse och Jenny. Sen var vi lite kulturella och kollade på läckra byggnader innan vi fastnade på en bar med öltappar direkt på bordet och stora tallrikar med ost, baguetter och serranoskinka. Mums!

Inte så hungrig till middagen efter faten med godsaker, och som vanligt bestod menyn av lite skinka, tonfisksallad, lite oliver och så den obligatoriska Paellan. Detta hade tydligen serverats varje kväll hela veckan! Vi befann oss på en restaurang nere vid strandkvarteren och när vi skulle försöka ta oss hem efter middagen (ja, klockan var bara 00.30 eller något annat lika tidigt) så var det helt omöjligt att få tag på en taxi. Mitt ute i ett dött område (inte badsäsong nu precis) och ingen taxi behagar dyka upp. Det tog nån timme att ta sig hem, precis vad vi behövde som hade sovit så mycket natten innan.

Söndag
Vi skippade warm-up på förmiddagen och satsade på att komma till själva tävlingarna. Tyvärr gick tågen lite långsamt så vi kom till sista delen av 125-orna. Utspridda över hela banan och ingen koll på vem som var vem. Men 250-klassen var kul. Kallio kämpade och de var tre st som låg och fajtades om täten. Ett tag bytte de plats varje raka! Kallio gav allt och vurpade på sista varvet, men det såg såklart inte vi... Det läste vi på internet sen - så bra koll har man när det inte står några resultatlistor och vi inte hade bildskärmar framför näsan.

Ducati Grandstand var helt rött, hur häftigt som helst:Öronproppar med denna dag, tack och lov! Starten var såå mäktig, sen var resten av loppet inte så spännande. Melandri kämpade sig uppåt i fältet, men helt plötsligt var han ca fem platser bakom igen. Vi hade såklart inte sett något och vet fortfarande inte vad som hände... Men vrålet från vår läktare när Casey kom förbi efter målgång var inte att leka med.
SDK-flaggan var såklart med till våra kollegors stora ögon!

Om man inte hade plats på läktaren kunde man hyra en stol på berget!

Stoner efter målgång

Nu återstod bara att ta sig tillbaka till stan. Ett par timmar senare lyckades vi, efter att ha köat i ca 45 minuter på den lilla "stationen" och stått på ett fullpackat mjölkpallståg nån timme.

Sista middagen med WPM och återigen lurades vi ut till något obskyrt område, denna gången i närheten av flygplatsen. Men vilket ställe! Stort och med kött som specialitet så vi slapp paellan. Mycket vin, tallrikar med skinka, korvar, manchego-ost, sallader och så tillslut välhängt kött som man fick grilla själv. Mumma!

Efter ett tag är det några som upptäcker att Dovizioso sitter en bit bort, men jag var för snäll för att åla mig fram och fota. Men ändå :-) Jag lyckades komma med en taxi tillbaka till hotellet och märkte absolut ingenting när Charlotta kom in lite senare. Tänk att det kan vara så tröttande att vara på WPM och Moto-GP...

Måndag

Resdag hela dagen. Madrids flygplats i över fem timmar, uuuurrrrrk! Lasse gav upp när jag och Jenny försökte shoppa i det magra utbudet. Landade halv tio på Arlanda totalt utpumpad men med stort flin i hela ansiktet!

Dags för fler hästkrafter!

2008-10-23T10:23:00.003Z

Så - nu är det slut på gullandet emd enstaka hästkrafter. Idag åker jag till Valencia för att träffa andra Ducatiklubbar från hela världen och samtidigt passa på att se Moto GP-finalen på plats. Oj så synd det är om mig! Lovar att försöka uppdatera bloggen under helgen...

Utsikt

2008-10-19T13:33:00.001Z

Det här är vad jag kallas härlig utsikt!

Gottegris!

2008-10-18T09:25:00.001Z

Det här är Jasper, han tror att jag har godis i fickan. I eftermiddag är själva jakten och jag har redan mot överallt...

Balsam för själen

2008-10-18T06:56:00.001Z

Solen har gått upp över dammen, snart sitter jag på hästryggen ute i skogen...

En helg med enstaka hästkrafter

2008-10-17T15:50:00.001Z

Förra helgen i Falun med tjejerna, denna helg i spenaten med ridkompisarna. Över tre timmar i sadeln, jag har förtjänat vinet! After Horse är inte alls dumt... Nu stundar bastu, middag, mer vin, portvin, dans och inte tänka på morgondagen. Då ska vi rida Hubertusjakt, tre timmar med galopper över fälten, hinder och ett upplopp. Ujuj, hårt för en kontorsråtta!

Lugnet, jo pyttsan!

2008-10-12T10:00:00.001Z

Vem kom på den fantastiska idén att döpa en idrottsanläggning till Lugnet?? Och hur gick jag med på att knata uppför hoppbacken?? Men upp i själva tornet- där gick gränsen. Ge mig en rejäl fika istället!

Här är alla!

2008-10-11T22:23:00.001Z

Hela Falun står i kö till Harrys, småstadens säkra kort. Helt otroligt. Nästa gång är det där vi bokar bord, även om maten var bättre på Banken...